Efter en helg på vift

Publicerad 2019-08-12 23:50:37 i Livet utanför backen, Text från hjärtat,

Vi har varit på semester i helgen. En av mina finaste vänner, Malin, gifte sig med sin Eric. Det var så fint alltsammans. Glädjetårar och timmar av dans. Så glad att vi fick dela dagen med dem.
 
Det är speciellt, att tvätta kläder, planera vad som ska med och packa när man ska iväg en hel helg. Jag brukar vanligtvis renbädda och städa hemma när man åker bort. Då blir det så vaninnigt trevligt att komma hem. Men inför denna tripp blev allt lite "hejsan hoppsan". Vi måste lära oss leva på ett nytt sätt med lilla Loppan. Saker tar liksom längre tid, som att packa och stöka på, oj vad bråttom vi fick. När vi kört två och en halv mil hemifrån så insåg vi att vi glömt släpet hemma. Vad ska man göra mer än skratta åt eländet?
 
Men iväg kom vi. Bodde flott inne i Umeås centrum. Åkte på IKEA och fick gå fyra gånger till bilen med saker vi handlat till Drömmen, telefonen visade att vi gått 13 000 steg inne på stora blågula varuhuset. Loppan hängde nöjd i bärselen. Vi åt sedan skräpmat nerbäddade i sängen på rummet. Tog en kvällspomenad i regnet. Trivdes i min stora, marinblåa regnjacka. Vi pratade hus och liv. Hur livet kommer att se ut efter renoveringen. Svindlande tanke.
 
Passade på att hälsa på min faster med familj ute i deras mysiga sommarstuga. Äta blåbarspaj och dricka kaffe ur finservisen. Tänkte att så vill jag spendera många av livets dagar framöver, efter renoveringen. Med blåbärspaj och finservis, och bara vara.
 
Men tillslut kom vi hem. Efter två nätter borta. Med fest och stoj, med restaurangmat och stadspuls. Vi sprang direkt ut i Drömmen och kikade på vad elektrikern ådstakommit. Vi dimrade ljuset fram och tillbaka hur länge som helst. Kollade in alla spottar och fläktarna i badrum och tvättstuga. Dimrade lite till. Knut kom in i huset och kurrade i min famn, han om någon luktar hemma.
 
Tre dagar borta var precis vad jag behövde. För när vi kom hem var det höst. Det var första kvällen vi tände fönsterlampor. Och första kvällen jag kände någon sorts inspiration. För jag kommer till liv på hösten. Vill bara stöka och dona och ordna nu. Safta och sylta och ordna. På första gången på länge har jag fått lite distans till backen. Hunnit länga hem. Det behövdes.
 
Nu är det läggdags för länge sedan. Lo och Fredrik sover redan på övervåningen. Men jag känner mig lite som på kvällen innan julafton. Imorgon ska jag få hiva in tvätt från semestertrippen. Renbädda. Kanske måla en dutt i huset. Lyssna på en pod. Krama hästarna hej ordentligt. För första gången på en halv evighet känner jag livet rusa i mig och en enorm längtan efter att få hugga tag i allt som blivit ogjort här hemma senaste tiden. Jag är så glad att det äntligen känns kul att pyssla på igen.
 
Tänk vad gott det gör ibland, lite distans till det man håller som mest kärt.

Om

Min profilbild

Isabell, 26 år, Skråmträsk. Mellan sjön, byavägen och skogen ligger vår backe. Backen vi köpte 2015 som nu håller på att förvandlas till vårt drömboende. Här renoverar vi Drömmenhuset från 1864, bor i lilltorpet från 1909 och pysslar på med ekonomibyggnaderna - ladugården som blir till stall, logen, timmerboa och bagarstugan. Här bor vi, Fredrik och jag, tillsammans med mina två hästar Årvak och Fapriola, hönsen och tuppen Caesar samt katten Knut. Följ med på vår renoveringssaga!

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela