Att längta efter lantlivet

Sticketröjan, krispiga luften och hönsen har verkligen fått ta ett steg åt sidan senaste tio-fjorton dagarna. Så otroligt mycket att göra med föreläsningar, möten, konferens, fältjobb och förberedelser inför nästa år. Projektledning tar tid, men är så roligt. Jag har levt kontorsnisse-livet fullt ut förra veckan. Luncher på språng, kvällsmöte och ett himla flängande. Känns som jag bara hunnt hem för att sova.
 
Så jag längtar, efter skrotandet. Hinna ikapp med att fixa inför vintern. Sätta ljungen jag köpt i jord. Städa i gårdsvråer. Packa undan och förbereda för en lång vinter. Sedan hjälpa till i huset. Samvetet svider något när jag tänker på alla timmar Fredrik, pappa, svärfar lägger och lagt i huset. Jag vill också. Men är klokare nu. En sak i taget, jag hinner inte allt. Sova är viktigt. Djuren är viktiga. Jag är viktig. Så nu har en lång hektisk period tagit slut (tror jag!) och istället kommer vi in i mer resande kombinerat med rena sitta-på-kontoret-och-beta-av-arbetsuppgifter. En kombination jag gillar. Resa för inspiration och nya intryck, produktiva dagar för att komma framåt. 
 
Äsch, nog om jobbpratet. Jag längtar efter att komma till ro i lilltorpet. Fönstren behöver skuras. Rensa bort överflödigt skrufs som hamnar överallt. Vår nya säng vi köpt som kommer på fredag. Även om tiden vi ska bo här är begränsad så är mitt behov att boa och göra mysigt inför vintern jättestort just nu. Vill rensa, omorganisera och ställa iordning. Ombonat och mysigt. Längtar efter det alltihopa, lantlivet ute på gården och röjardagar inne i lilltorpet.
 
Men kanske mest längtar jag efter mer tid på backen igen. Spelar ingen roll om det är saker som ska göras eller om livet "bara" ska levas. Så skönt att få vistas på ett ställe som luktar och känns som hemma. Så mellan resorna jag har framför mig vill jag bara landa här hemma.
 
Känns som september sprang ifrån mig alldeles för snabbt. Minns inte hur den månaden kändes i mig. Så oktober ska jag känna och uppleva i varenda liten cell i kroppen.

Att ha spenderat en morgon i bagarstugan

Vi kommer hem sent från grannarna, har spelat spel och ätit godsaker in på småtimmarna. Vaknar klockan sex och är för ivrig för att ligga kvar och sova sista timmen innan väckaren ringer. Klär mig varmt. Gör eld i bakungnen. Medan bagarstugan sakta värms upp äter jag frukost, släpper ut och matar djuren och kånkar ut grejer i bagarsugan.
Mjöl, mjölk, kokat vatten, smör, hemägg, sirap, jäst, hjorthornsalt och en skvätt socker. Allt sammans i stora degbunken. Satte igång att göra degen, rörde så det skvimpade över och flög på golvet. Men deg blev det.
Redo för jäsning. Det var ryskligt kallt ute i bagarstugan, fick ställa degen nära, nära värmen.
Täckte över godheten med gårdagens second-hand fynd! Rejäla bakhanddukar kan man inte ha för många!
Hade helt missat att den var märkt med "Krigsmakten". Nåväl.
Medan degen jäste och bagarstugan blev varm skrubbade jag bakbordet rent med bästa såpan från Västerbottenssåpa. Min flaska håller dock på att ta slut! Det doftade ljuuuuvligt inne i lilla bagarstugan.
Så kom någor met morgontrötta F ut. Tid för mys.
Jag delade degen i tjugo delar. Som sedan fick ligga till sig och jäsa gott en stund till.
Sedan satte vi igång med illa bröd-verkstaden. Kavla, nagga, flytta till fjölet och skjuts in i ugnen. Grädda, elda, raka askan och hejbara så bra det gick.
Fick ovärdelig hjälv av fästmannen min. Han har bakat så många gånger med sin farmor Greta och sin mamma Gunilla så det sitter i ryggmärgen, duktig är han.
Så sprang han in och ordnade smör, ost, skinka och svartvinbärsaft vi handlade igår på byns skördemarknad. En ljuvlig belöning.
Det är svårt att beskriva exakt hur gott det nygräddade brödet är. Med saften. Det smälta smöret. Mhmh.
Utimellan stannar man upp och beundrar utsikten. Älskar läget på vår bagarstuga, längst ner på gården, mot sjön till.
När vi fyllt på kolhydratsförrådet så satte vi igång och gräddade klart resten av ämnena. Vilken speed vi fick till. "Vi borde starta bageri" hejade vi på varandra mellan varven.
Ut kom kaka efter kaka med godoftande, mjukkaka. Ah, så lyxigt.
En stund senare var vi klara. Ett stort leende på läpparna. Städningen av det hela kvar. Men frysen fylld med bästa sortens frukostmacka.
Så tacksam över denna lilla söta bagarstuga som är Fredriks och min. Så lyxigt att ha den. Och nu för tiden klara av den. Att sköta spjäll, elda, raka, sätta deg, rulla ämnen, grädda, borsta, kavla, nagga. Utan problem. Kul är det  med. Tacksam är min svärmor lärt mig hur allt fungerar, precis som hennes svärmor lärt henne. Vi båda längtar redan efter nästa omgång inne i såpa-luktande bagarstugan.

Och vi njuter av det hela ...

Livet, ja det händer hela tiden här på backen ...
... vi gör i små, små steg iordning gården till drömvisionen, som här när vi sprättade upp sten från gräsmattan ...
... och fyller kärr efter kärr med småsten som ligger kors och tvärs på vår gård ...
... Vi möts av glada, springade höns när vi kommer hem från jobb ...
... och lunkar runt i gummistövlar mest jämt ...
... tidiga morgnar tar jag en extraminut hos hönsen, sitter på huk och pratar med dem medan de äter frukost i solens första, hårda strålar ...
... bakar äppelkakaor i plural till Fredriks kollegor, svärmor och svärfars hemmaäpplen, mm ...
... försöker bli kompis med kycklingarna, de är lite rädda ännu, men det tar sig lite i taget...
... vi njuter av detta, varje dag ...
... och av de allra sista blommorna för året, blåklockar i september gör gott för själen ...
... ställer iordning tonårslyan inne i hönshuset så kycklingarna kan börja skolas in att så småningom bo med damerna ...
... och njuter av det hela. Av arbetet med svett, trötta kroppar och listor som tycks fyllas på i dubbla takten än de bockas av. Av djuren, som ger energi och leenden och frid i sinnet. Av september och färgerna, den klara luften och skördetider.
 
Ikväll tog jag långhelg. Vi ska skrota runt här hemma i stickade tröjor. Fixa-inför-vinter. Baka bröd. Måla en del. Och allt annat som faller oss på. Långhelg på backen.

Lägesrapport från veckan

Det är torsdag och snart vankas lantlivshelg på backen. Kan knappt bärga mig. Hade korthelg förra helgen då tjänseresasn sträckte sig ääända till sen lördagkväll. Så imorgon ska det njutas, av fredag och lantliv.
 
Vilken fin vecka det vart. En snäll en. Ni vet när man hinner ordna det härligt och bra för alla djuren, kommer in, duschar varmt och kryper ner ganska utslut, så börjar ett redigt höstregn strila ner för takpannorna. Känslan av att alla djuren är under tak, med vissa med rejäla hötussar, andra värmelampa och en tredje rent i storsängen mellan husse och matte. Njutbart för oss allihopa.
 
Eller som när säsongens första norrsken intensivt fladdrar ovanför skorstenen. Dansar ivrigt fram och tillbaka över himlen. Skådespeleri. Älskar det så. Känner mig så levande under det där fladdret. Världens bästa godnattsaga.
 
Igår jobbade jag hemifrån och hann vara riktigt produktiv. Tog en tupplur på niofikat. Bara en sån sak. Vaccinerade hästarna på lunchen. Världens Bästa Veterinär Karin var på besök i år igen. Hon är både klok och duktig, hästarna verkar älska henne. Allt så smidigt, och hästarna fick snällt vila även dygnet därpå, tror inte de klagar alls. Hann swisha genom huset med dammsugaren och Ajaxflaskan med. Så välbehövligt.
 
Trots att denna torsdag inte var någon toppendag, jag var klumpig och trött och hade sönder mina glasögon. Pjuh, ibland är det fullt upp bara att vara Isabell alltså. Men trots det, så tar jag fredag imorgon med en fin känsla i kroppen. Hästarna med varsin hötuss, kycklingarna under värmelampan, hönsen på sin pinne. Knut ute på äventyr och ett nystädat hem. Så redo för lantlivshelg.
 
Har så mycket att skriva och visa framöver, så kika in under helgen vettja!

En helg av lantliv + kycklingupdate

Hej på er från sen söndagskväll. Jag ska strax svassa upp för trappen och sova, är sådär härligt trött efter att ha varit igång och fått saker gjorda en hel dag. I helgen har vi verkligen levt lantliv, är så fylld av liv att det näästan inte gör något att ryggen säger aj. Jag bröt en ryggkota i ländryggen för 8 år sedan som spökar ibland, nu gör den sig påmind.
 
Hur som helst, ont i ryggen eller inte. Helgen har varit så ljuv och snäll. Fredagen skyndade jag hem från kontoret innan fyra. Swishade till stan och hämtade ut veckans handling från ICA Online. Alltså, slår ett slag för detta superpåhitt, bara susa förbi i farten och hämta upp alla tänkbara matvaror. Jag som hatar att irra runt i stora matbutiker (det är något annat med vår lilla lanthandel i byn). Sedan mötte jag upp F, åkte och simmade härliga länder i simhallen. Så skönt när ryggen spökat och kroppen känts gammal. Som att gå på spa. Bada och basta.
 
Sedan blev det tidig lördag. Vi spisade mysbrunch. Länge och väl. Sedan satte vi igång med diverse projekt. Måla, regla, sätta golvspånskivor och vinterbona i stallet. Vi hann få i oss varsin plankstek innan F fortsatte i huset och jag tömkörde den där kallblodskärleken nere på stubbåkern.
 
 
Söndagen var lagom sömnig. Jag har hunnit stöka ner massor i lilltorpet. Årvar har varit ut med sin nya medryttare E och jag har varvat mellan att få vinterklart i stallet, tupplurat och börjat packa till tjänsteresan i veckan. Det är så mycket på gång nu. Min storasyster, svåger och systerdotter var här och röjde runt en stund. Små fötter som springer mellan hönsen, kycklingarna, hästarna och Knut. Älskar djur och motorer. Hade tydligen pratat om moster, kycklingarna och Knut vid läggdags "bÄll, Pippi, Tatt" Älskade unge.
 
Det blir mörkt på kvällarna. Råa, kalla nätter. Hästarna sover inne inatt. Mina älskade fyrbenta. Med varsin medryttare, Mor och Dotter. Som ska komma hit ungefär en gång i veckan och rida. Så jag får bygga bo med F. Husbygget är uppe i en rasande fart. Vi behöver all tid vi kan få. Alla helger med tomma kalenderblad. Att bygga, och njuta, av allt livet bjuder på.
 
 
... Bad min syster ta några bilder på mig och Å idag... Så oerhört vackra allihop. Han är så magiskt fin min lillprins.
 
... och ute i sadelkammaren har det förstås vuxit så det knakat... Små, små fjädrar börjar nu kika fram på småkropparna. Ettan, tvåan och trean kallar jag dem ännu. Vill absolut inte fastna för mycket för dem om det måste bli tuppslakt sen i höst. Hoppas så innerligt att en får vara tupp, och resten hönor. Så de alla får stanna här på backen. De äter tre nävar med kycklingpellets nu. Tre små kaffemuggar med vatten. Värmelampan behövs bara nattetid. De är ljuvliga...
 
 
 
... i veckan åker jag till varmare bräddgrader på tjänsteresa. Jag ska försöka hinna lämna lite avtryck här i form av lantliv innan jag åker iväg.. Så kul det ska bli!

De är här nu & massor av kärlek !

Det var tidigt på veckan sist vi hördes, mitt i vardag och vanlig jobbvecka. Det blev onsdag och middag med kollegor/vänner. Torsdag med burgarmiddag i stan med en av de finaste vännerna jag har. Och sedan - efterlängtade fredagen. När Fredrik ringde och smsade hejvilt medan jag var på kurs på jobbet. Han fick förlösa två bedårande små kycklingar. Senare på kvällen kom ytterligare en söting.
(null)
Jag ska berätta mer om dem... såklart! De ska ju allihopa bo hos oss på backen! Hade barndomsgänget över på surströmmingsskiva. I mörkaste natten var vi ute och kikade till kycklingar. Fyran var på gång att kläckas, så spännande att det inte var klokt! Tyvärr var nr fyra en svag en rackare som efter ett dygn somnade in. Så trist men så kan det ju olyckligtvis bli. Glädjer mig till de tre pigga raringarna.
(null)
Jag troooor att det är två hönor och en tupp. Har studerat dem så länge ikväll. Har jag tur är min lilla favorit en tupp. En grå sak med bubblig kam och en vit prick på bröstet. De andra två, en svar och en grå med taggig kam och små, små duniga kroppar. Så sött att man smälter en smula.
(null)
Och resten av helgen har vi spenderat i grannkommunen på bröllop. Min kusin Frida fick sin Tord. Det var så familjärt och fint alltihop. Fick äran att fotografera hela alltet, ska visa er så fort jag får ro att sitta med bilderna.


... så massor med kompishäng. Kycklingkärlek. Kärlek i massor. Pjuh, behöver återhämtningsvecka känner jag! 

Sköt om er !

Tisdag på backen

Augustiluften är hög, sval och skön att andas. Syret går ut i varenda ven i kroppen. Aah. Flyttar hästar hit och dit mellan bete och vinterhage. Boar kyckling-BB. En rejäl trälåda med värmelampa och små, små tallrikar som ska fyllas med några droppar vatten och lite kycklingofoder. Kan inte förstå att de kommer vara så små att de kan drunka i minsta lilla kaffekopp. Tre dagar kvar.
 
Mamma och pappa kommer på snabbvisit. De hjälper till så mycket med bygget att det inte är klokt. Idag gjorde pappa trossbotten och Fredrik drog slang och satte doser till elen i farstun. Någonting händer varje dag. Mamma och pappa hade snabb-rejs där de bar in virke som ska bli fönsterfoder och knutbrädor till farstun. Mamma svängde runt trimmern en sväng med. Vilken skillnad. Så tacksamt att få hjälp att få hem material, de bor nära Burträsk där vi har värdens bästa järnaffär med virke. Sedan fraktar de hem det till oss på släpen när de kommer förbi. Suveränt upplägg för oss. Bortskämda blir vi, och det vet vi redan om.
 
Hann besöka svärmors vinbärsbuskar innan jag började frysa så fasligt. All fallfrukt från äppelträden plockade jag med till hästarna med. Längtar efter en egen trädgård. Men fram tills tess funkar det helt klart att palla hos svärmor med. Fick ta svängen runt fårhagen och prata lite med flocken som fortfarande går på bete.
 
Duschen där blandaren fastnat på skållhett var ovanligt skön idag. Drog fram ett täcke till sofflocket. De där långkalsongerna och sticketröjan, ja de blir mer och mer motiverade ju närmare september vi kommer.
 
Så var tisdagen på backen gjord. Med kyckling-BB, trädgårdslängt och varmdusch.

En skotarmåndag hos oss

Det är måndag och veckan rivstartade. På med kosymbyxor, rafsa ihop jobbdator och laddsladdar och ränna in till storstan. Frukostmöte, mötemöte och lunchmöte. En fem-minutare på skoaffären för att hinna handla något bekvämt till helgens bröllop och festigheter. Sedan åkte jag hem. Knäppte upp och tråcklade av kostymbyxan, drog på långkalsongerna. Kröp ihop i sängen med jobbdatorn i knäet och jobbade flitigt i några timmar med  paus för att ta ner hästarna på betet. Skön omväxling.
 
Sedan måndagsbestyr. Matlådor i massor lagade jag. Ringde en av livets godaste vänner, en av mina tre Julior. Lämnade disken på diskbänken, maten på spisen och stöket på köksbordet och drog istället på mig gårdsbyxan, med premiär för långkalsonger under, sticketröjan och håliga skorna. Myste med hönsen. Hönan Malin satt i min famn och kuttrade nöjt. Inga ägg lägger de än, de spenderar mycket tid inne i hönshuset. Några av dem ruggar. Jag ger dem extra kärlek och matrester som tröst. Jordgubbar och vit fralla. De har god aptit. Tittar till äggkläckaren. Tänker att jag förmodligen kan och borde göra saker i husbygget. Men har längtat så mycket efter djuren och bara-få-skrota. Knut springer in med en fågel åt mig. Försöker övertala honom att bära ut den, men det får jag promt göra själv.
 
Hämtar hem hästarna från betet med fickorna proppade av kylskåpets sista morötter. Går hem i hyfsat rask takt, följd av hovklapper. Klappetiklapp. Sätter på Årvar tränset utan att ens borsta av honom eller så. Hoppar upp från en gammal, trasig stol och skrittar ut på nyslagna stubbåkern. Flera hektar av stubb som råter rich rich under Årvars hovar. Vi går ut och går, försöker hålla ett sakta mak. Halt och igång igen, volt till höger och sidvärts åt vänster. Han lyssnar fint. Klappar honom på halsen och skrittar vidare. Det hinner bli mörkt innan vi gått hektaren runt åt våda varven. Hästarna får äpplen som Fapriolas medryttare har lämnat i stallet.
 
Fyller vatten och höpåsar. Pussar mularna och släpper ut dem i mörkret. Några veckor till av sommarlov och utimellan-bete. Med sova under bar himmel och ett enkelt hästliv. Sköljer bettet till Årvars träns och ler förnöjt över sadelkammaren, äggkläckaren och livet. Det känns fint nu. Alltihop liksom.
 
Sätter mig bredvid pellisarna på farstun och ser höstens första stjärnhimmel. Grannen kör sin traktor i sena timmen någonstans i fjärran, det är bråda tider att trösta och bala halm nu. Jag är trött men fylld av insipration. Vill plötsligt bara skriva och dela med mig av livet. Går in när jag börjar frysa genom långkalsongerna. Rafsar ihop disken och stöket någorlunda. Jobbväskan är packad. Djuren nöjda. F spenderar kvällen på jobbet och jag njuter av en skotar-kväll är hemma.

Augustiorden

Augustidagarna avlöser varandra. Första fuktiga dimman har dansat runt backen. Kallt ren har droppat i hängrännorna. Solen har skinit på fräkniga näsan och tiden nu och framöver är ingenting annat än njutbar. Idag blåser det dock så att håret står på sniskan.
 
Jag har plockat fram några stickade tröjor från gömmorna. Morgnarna är kyliga och det är skönt att slippa frysa. Kommer på mig själv med att ha glömt hur vintern och kylan känns? Fapriola har börjat sätta vinterpäls och det är så osannolikt att jag snart har två mammut-hästar i hagen igen. De får spendera lite tid på betet någon kväll här och var. Har ridit så lite på senaste tiden. Gjort mycket annat. Myst, pussat och pysslat. Men inte ridit.
 
Har ju inte bloggat heller. Knappt instagrammat. Tänker att det är en bra tid att tag i alltsammans nu. För min bästa tid är ju nu.
 
Vi bygger och sjåar ute på gården. Städar, stökar och ordnar. Försöker dölja stora stenarna som sticker upp här och var på backen med matjord som grannarna snällt kört hit. Vi har en ny monsterstor gräsklippare som vi inte vill förstöra genom att köra på sten. Börjar försiktigt drömma om den där trädgården vi en gång ska ha. Men det känns lite förbjudet och långt bort. Slängde förresten i princip allt grönt på komposten idag. Kryddorna, tomaten och solrosen. Det lilla jag hade. Ihoptorkat och ledset alltihopa. Sparade bara pellisarna. De blir jag glad av.
 
I sadelkammaren surrar äggklcäkningsmaskinen. I veckan ska jag bygga kycklinglåda. Inreda med spån och värmelampan. Handla kycklingfoder på foderaffären. Kan inte hjälpa att längta så så mycket tills de är här. Dunbollarna. Hoppas verkligen på en fin tupp.
 
Vi är lyckliga och glada. Fast att byggtempot är rasande nu. Det är beslut och saker som ska göras och beställas och samtal som ska ringas prick hela tiden. Men i virrvarret av allt så står vi med varsitt leende, Fredrik och jag. Hjälpen vi får. Peppen vi får. Så tacksamma.
 
Älskade augusti, vad du är snäll med oss. Och än är du inte slut.

Ett hej från oss

Mina fina, kloka och härliga bloggvänner här inne. Hej på er. Vad längesedan det hann bli. Men så är det ju med livet, ibland lite hoppsan hejsan. Det blev ett slut på den evighetslånga (fyra veckor) semestern. Sedan vardag, full-fräs, tupplurar, djurliv, spännande-magpirr vissa dagar och vanligt vardagsliv andra dagar och allt i en rasande fart förstås.
 
Vad händer hos oss då? Fredrik bygger på farstun. Reglar hit och dit. Jag gjorde ett kvällspass och isolerade allt som ska isoleras innan elen ska dras. Den blir så fin, så fin, farstun. Vi börjar känna oss lite stressade att hinna beställa takplåten, fönstren och så. Tiden går fort. Det blir måndags efter jobbat-göra säger vi. Vi får hjälp, i helgen av mina föräldrar. Så guld värt.
 
Inne i sadelkammaren har fler krokar kommit upp, hjälmhängare och hyllorna har fyllts med lite bra-att-ha-grejer (och lite vill-höver grejer förstås)... alltihopa omringat av ett envist surrande från äggkläckningsmaskinen. Sju ägg från vår fina tupp, Ernst. Hans allra sista innan han dog, känns fint att vi kanske får en så tjusig tupp igen. En liten mini-Ernst vi får fostra och älska från dag ett, så spännande. Om tretton dagar är det kläckningsdags.
 
Hönorna är ledsna än. Hänger mest inne i hönshuset tillsammans. Någon av dem har börjat rugga. Inga ägg lägger de. Men de har börjat komma springade över gårdsplanen i en rasande fart när de får syn på en, väldigt mysigt och uppskattat. Bara hoppas de alla ska må bra snart igen. Bara vara glada höns.
 
Hästarnas boende håller lite smått på att storstädas. Det vankas spolning med högtrycken och kalkning av några väggar. Lite omflyttning i garderoberna och slänga skrufs som bara är liggande. Så skönt för själen när det är gjort.
 
Lite så är alltid mina höstar. Det slängs en herrans massa grejer. Körs till loppisen i byn. Ger bort till någon vän. Organiserar lite här och lite där. Ofta hinner det bli stökigt igen. Men det är verkligen befriande att rensa och sträva efter att bara ha grejerna man faktiskt använder.
 
Knut han lever på som vanligt. Äter, sover, kurrar och leker parkour bland träden på kvällarna. Jamar på svalorna. Lever livet.
 
... och vi människor har det precis hur bra som helst. Äter god mat. Träffar saknade vänner. Tar hand om varandra. Längtar, efter nya livet i Drömmen. Men njuter av här och nu i lilltorpet också. Allt som händer, är ju livet. Vi pratade om det idag - uppoffringen vi gör för att få bo i den där Drömmen en dag. Alla helger vi jobbar på, semestrar vi inte åker på, pengar vi lägger på panel, reglar och skruv. Så värt det, alltihop.
 
Ikväll, trötta av renovering, städning av ladugård och så. Ätandes entrecote från våra grannar. Till det gurka från ett par andra grannar. Lilltorpet är stökigt, smutsigt. Men ibland hinner livet mellan såpan och dammsugaren. Oj så jag njuter av alla lugna studer jag får just nu. Ibland är livet lite hejigt.
 
Men nu är det augusti. Min favoritmånad tillsammans med september. Jag njuter och mår. Och lovar att även bloggen ska komma ur semesterfeelingen nu. Så hej på er - en uppdatering från Livet - så hörs vi snart igen!
Visa fler inlägg