Moe, min Moe.
Jag brukar visa bilder från hästarna i hagen, där de lufsar runt med vind i manen och lapar sol nere i hagens ena hörn. Men de är ju så mycket mer än bara fina gårdsprydnader mina fyrfotingar. Vi brukar träna på rätt hårt. Dressyr är det jag snöat in mig på, med en dröm om att en dag våga tävla. Men fram tills dess, träna för att det är kul. Har haft ett ovanligt problem i vinter, min häst har blivit så rund! Den makalösa snömängden har gjort att han inte alls varit lika aktiv som förut och hans annars så vältränade mage har blivit till en kagge. Så nu är det hårdträning. Galoppintervaller, övergångar och annat som får upp pulsen på honom.
Jag blev lite gråhårig när jag skulle sadla efter en längre barbackaperiod. Första hålet, och knappt det. Vi har något att jobba på mao.
Full munderad. Har många bekanta vars hästar ska få föl om 1-2 månader. Årvar ser ut att platsa bland de högdräktiga stona. Men annars så, alldelens ljuvligt fin. Helt perfekt i mina ögon.
Han skulle på slakt 2014 min bästa vän. Men jag kunde inte lämna honom till det ödet, han hade de snällaste ögonen, en stor, pussvänlig mule och en aura som bara ropade på kärlek och närhet. Så sedan 2014 har han förgyllt mitt liv, skulle gärna vilja berätta hur det gick till för er. Han är en riktig nallebjörn. Skulle nog helst sitta i knäet på en om det var möjligt.
Årets första vårtecken bjöd han på för någon vecka sedan med. Hårfällningen!
Min fina kille. Han är så rolig att rida och träna med. Har som mål att rida för tränare en gång i månaden framöver, när snön smält. Sedan ska jag spara pengar och handla en hästtransport och en dressyrsadel med. Kan knappt bärga mig. Så mycket kul vi har framför oss.
Jag tänker att jag ska uppdatera er lite mer om hur vi tränar och vad som händer på hästfronten här framöver. Fram tills dess - håll till godo med lurvig kagge och alldelens ljuvliga snällögon.
En fredagsmorgon
I fredags steg jag upp extra, extra tidigt. Hittade två nyfödda lamm i ladugården hos svärfars (alltså! hjärtat smälte en bit), skottade silage, fyllde vattenkoppar och -hinkar. Kliade ett litet fåröra lite extra innan jag gick hem till min egna backe. Solen hade precis kommit över horisonten på Drömmens baksida. 
Fjäskade lite för damerna i Hönshilton. Upphackad vitkål fick de mumsa på.
De får en skopa pellets från foderbutiken i byn med. Barbro-hönan var väldans nöjd.
Lovisa-hönan drack lite vatten med. Kan sitta och titta på dem för evigt.
Men de fyrbenta ska ju ha sitt med, förstås. Någon som badat i spån, en annan som blivit prick hur go som helst. Är så väldigt förtjust å dem båda.
Konstaterade att det skulle bli en makalös dag. 
Årvar han tuggade silage så det stod honom ur öronen - typ. Ganska många kilon för mycket har vi att jobba bort nu.
Hästarnas hötuggande, solen som tittar fram och dränker hela byn i guld. Jag djupandas och njuter i en minut eller två innan det är dags att åka till kontoret. Så ljuvligt att få starta morgnarna så här.
 
...
 
Sedan blev det timmar med datorjobb och sedan hoppade jag på en buss till storstan. Sushi, vin och två av mina saknade tjejer. Sedan shoppingdag med storasyster. IKEA, Avion och centrum i Umeå, vi hann med allt. 13 000 steg hade vi sprungit på stan när vi var klara. Så förskräckligt härligt. Att något så tråkigt som att gå på stan kan vara så kul med rätt sällskap. Och fynd det hittade jag allt. Fick komma hem till krämig carbonara och rövin. Och en F att få somna tätt ihop med. Borta bra men absolut hemma bäst.
Ett helgpiffat och älskat hem
Hej på er i sena timman.
Idag körde vi torsdag. Denna heliga städdag. Visserligen fick jag aldrig till någon städtorsdag förra veckan, då packades det väskor och ordandes med djur inför fjällenresan. Men i veckan blev det ett hejdundrande städkalads på backen. Jag rev ivrigt fram ajaxflaskan, stora såpaflaskan från älskade Västerbottenssåpa. Dammsugare, skurkäpp, stjärtlappar (älskar att städa med stjärtlappar!) och trasor i massor.
Sedan var det klart. Timmen på tok för sen. Men ändå. Huset är helgredo och doftar såpa. Det är rent och undanplockat. Knut han är gärna med, men när dammsugaren åker fram springer han till övervåningen.
När jag rullade ut nytvättade mattor, hände fram fräscha handdukar och kökshanddukar så tjuvhoppade han upp på vedspisen. Han vet mycket väl att gränsen där är hårfin. När vi kommer på att vi ska vara hundvakt så får han äta på vedspisen, så ibland får han faktiskt dispens. Svårt att motstå de där små tassarna tycker jag. Hjärtat smälter ju lite.
Och på köksbordet står en fräsch bukett med fantastiska rosor från fina svägerskan och hennes E. Så himla fina. Vi blev så glada och rörda, tack snälla M <3
Så vackra. 
Ett älskat, gammalt kök. Med gräslig plastmatta som är svår att gnugga ren. Med farmorsärvd trasmatta <3, köksbord och köksstolar mina föräldrar hade när jag var liten <3. Kökssoffan fanns på gården när vi flyttade hit. Hemtrevligt, ja det är det faktiskt hemma i vårt lilltorp. 
När jag njutit en minut av ett städat, undanplockat och lugnt hem så bylsade jag på mig och mockade. Här en nyfriserad liten ponnydam. Lite hackigt och så blev det, men så går det när lilla ponnyn mest står på bakbenen. Söt är hon i alla fall, så de där bakbensfasonerna glömmer man fort.
...Och den här killen har beställt en tvåkilos - morotssäck till helgen. Hönsen beställde burkmajs som jag snällt fick sprida ut efter läggdags, blir en trevlig frukostöverraskning för dem imorgon. Så nu laddar vi alla; fyrbenta, vingbeklädda och tvåbenta. För helg på backen. Tror aldrig jag längtat efter att F's eftermiddags/nattskift ska ta slut lika mycket som denna vecka. Längtar så efter honom.
 
Så nu kör vi snart helg, i nystädat, älskat hem.