Reflektion och tacksamhet

Publicerad 2019-04-11 21:37:34 i Allmänt,

Det är april, det skymmer ute och jag sitter bekvämt i soffan. Under tiden jag läste på universitet så pluggade jag ofta till tentorna i soffan. Det blev så småningom ett nedsuttet hål i soffan. i skarven mellan divanen och själva soffan. Numera pluggar jag inte, jag sitter istället och ammar min lilla fem veckors bebis och tänker på livet.
 
April. Jag tror det är reflektionens månad för mig. Då vintern tar slut och våren tar vid. Jag har reflekterat över livet tidigare med, 19 april 2017 skrev jag om livet. 5 april 2018 skriver jag om livet som förändrats.
 
Jag får lite kallsvettningar när jag läser inläggen. Så annorlunda allt var för bara två år sedan. Hur jag bokade hotell och tågbiljetter till Kiruna för att gå på arbetsintervju. Tänk om. Tanken känns så hisnande och främmande att jag knappt törs tänka den. Tänk om livet inte blivit som det blev. Bara en liten arbetsintervju från att sälja hästarna och satsa på karriären långt, långt norrut. Långt, långt fråm hemma.
Jag kan inte låta bli att vara så otroligt tacksam. Tacksam mot min fina chef E som gav mig chansen. Som såg min potential trots min ålder och att jag var alldeles rykande färsk. Pjuh, för hur bra det blev.
 
Samtidigt blir jag så glad. Att vardagen på backen känns så självklar, så rätt det blev. Att få bo här och förverkliga hönsdrömmen. Få vara omgiven av den där tiggande katten som sover på trasmattan, i kontorstolen och på kökssoffan. De där hästarna som står ute i hagen och löser vinterpäls ännu ett år. Att jag fortsatt får fylla skottkärror med skit och metodiskt sopa stallgången. Tack, tack snälla E att jag fick fortsätta ha det precis så.
I år är livet inte alls som för ett och två år sedan. Det är ett himla rabalder kring att hålla rätt på kräklappar, ha tillräckligt med blöjor i skötväskan och många, många minutrar spenderade med näsan mot len bebishud. Vill spara minnet av lukten för evigt. Hästarna, hönsen och katten har helt klart fått en annan prioritering. Med det sagt vill jag inte förminska det alls - mitt älskade lantliv.
 
Alltihop så himla älskat, jag hoppas att nästa års aprilinlägg innehåller hästar som löser päls, en lat bondkatt, ett gäng kacklade damer och en liten, liten stjälpreda som rultar runt ute på gården och kanske, kanske skriver jag inlägget från vår alldeles egna Dröm.

Om

Min profilbild

Isabell, 26 år, Skråmträsk. Mellan sjön, byavägen och skogen ligger vår backe. Backen vi köpte 2015 som nu håller på att förvandlas till vårt drömboende. Här renoverar vi Drömmenhuset från 1864, bor i lilltorpet från 1909 och pysslar på med ekonomibyggnaderna - ladugården som blir till stall, logen, timmerboa och bagarstugan. Här bor vi, Fredrik och jag, tillsammans med mina två hästar Årvak och Fapriola, hönsen och tuppen Caesar samt katten Knut. Följ med på vår renoveringssaga!

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela