En glimt av hästlivet

Jag lever tätt inpå mina hästar. Varje dag umgås vi och numera är en vardag utan hästar omöjlig att föreställa sig. Jag har haft egen häst sedan jag var femton, alltså i tollv år. Före det hängde jag i stallet så ofta jag bara kunde med min foderponny och travhästarna jag skötte.
 
För många år sedan handlade min blogg nästan bara om min dåvarande häst Trollfrej. Men en dag fick jag en elak kommentar och jag bestämde mig där och då för att jag inte vågade lägga ut så mycket mer. Såklart har jag delat med mig av glimtar. Men själva vardagen med hästarna har jag lämnat utanför bloggen. Men nu har jag mer skinn på näsan. OCH så får jag aldrig sådana elaka kommentarer, ni är så snälla och fina hela högen. Så nu känner jag att hästarna ska få ta lite mer plats här inne.
 
Nåväl. Ibland behövs ingen förklaring, jag känner kort och gott för att låta er få en liten inblick i mitt hästintresse.
Min ridhäst Årvar vilar just nu i väntan på veterinär och röntgen som vi har inbokat om några veckor. Samtidigt har vi hektiska dagar i bygget så hästarna har kommit lite i andra hand senaste veckorna. Även om jag behöver det som mest; lena mular och varma halsar att snosa på.
 
Idag gjorde jag ett tappert försök att aktivera min Å så att hjärnan hans får jobba lite. Han far illa av att bara stå, han blir bullrig och pillrig och tuggar på saker. Lyssnar inte lika bra och senaste dagarna har han börjat tugga på grimskaften jag sätter fast honom i när jag borstar och pysslar. Sådant kliar i mig, jag uppfostrar gärna mina hästar väl så de är goda att "ha att göra med". Ogillar pillret och tuggandet.
Jag vill inte överanstränga knäet på något vis, annars hade jag gärna jobbat honom på lina eller med tömkörningsgjorden. Istället övade vi på våra trick vi lärt oss tillsammans. "Puss", "vacker hov", "le" och "kolla bort" brukar vi variera mellan. Men också "tråkträning", att Å ska stå lugnt bredvid mig utan att pillra på. Oj oj oj vad han fick tänka efter ikväll för att förstå vad jag ville ha ut av honom. Han äääälskar uppmärksamhet och tycker även ett "nej" räknas in i den kategorin. Vi gick runt och stannade, backade och svängde hit och dit över gårdsplanen. Han är så positiv till mina påhitt.
Jag måste säga att jag är överraskad till hur faschinerad Lo var av vår lilla uppvisning. Fredrik jobbar kväll och då hakar Lo på allt jag gör (bilderna i inlägget är skärmdumpar från en film jag spelade in med telefonen på biltaket, man får vara kreativ haha!). Om det så är att aktivera häst.
 
Varenda gång jag jobbar Årvar från marken så tänker jag att 1. Han är rätt så duktig och 2. Vi borde göra detta så himla mycket oftare. Kan man få en för uppfostrad och trevlig häst att hålla på med? Jag känner att ju längre Å vilar desto "otrevligare" blir han att handskas med vilket också var tydligt under djupvågsbehandlingen, hans tålamod är kört i botten. Men jag tycker ändå att efter passet hade jag en mer harmonisk och glad kille, och jag tror denna halvtimme var lika guld värd för matte som för häst.
Efteråt borstade jag av både honom och Fapriola. Fyllde vatten i hinkarna i boxarna och gav dem hö och mineraler. Om jag har möjlighet så mockar jag och packar höpåsar redan på morgonen så det ska gå undan på kvällen. Lo satt i sin gunga och tittade på, hon är ännu mest taggad på vattenkranen i stallet, men hon skrattade också åt Årvars gäspningar. Sedan var jag klar för kvällen, sopade stallgången och tog med Loppan in.
0 kommentarer