Vardagen tar vid

Men hörrni. Vi bor i Drömmen nu och nehej, det är ingenting jag har förstått ännu. Allt är så annorlunda här, jag har inte för fem öre förstått att vi ska ha en vardag här. Jag vaknar upp på morgonen och sängkläderna är mjuka, jag har torkumlat dem och jag är stormförtjust i känslan av de nytumlade tygstyckena jag plockar ut från maskinen. Som en varm kram. Jag sover i min finaste pyamas, för att varför inte? Vill aldrig mer spara på finporslin, finkläder och fingrejer till "sen". Man ska vara död så himla himla länge sedan, så nu vill jag leva fullt ut.
 
I stallet är allt sig likt. Samma gamla lika men det känns ändå nytt. För jag byter om i sadelkammaren nu och detta har lett till att jag har hyfsat fasta stalltider nu. Jag byter om till kläder som luktar välbekant av häst och hö. Gör det jag ska göra och byter sedan om igen till vanliga kläder. Det är inget mer springa mellan hästar, höns, två hus med en bebis under ena armen och en lång "att-göra-lista" i andra. Det är ett annat lunk och tempo nu. En sak i taget. Stanna till i tanken. Jag mysnjuter av det.
 
Jag tänker att den här flytten har varit den mest välbehövliga nystarten någonsin. Jag kvittrar när jag pratar om hur jag vill ha det i städskrubben. Jag ler nöjt och skickar en bild till Fredrik när jag hällt Knuts kattmat i en tunna i skafferiet. Jag lägger in dörrmattor i garderoberna i hallen och ställer bort skorna som stått framme. Jag blir förvånad över hur mycket jag älskar att pyssla om och ta hand om vårt hus. Hur mycket jag ömmar för att det ska vara fint och mysigt och hemtrevligt här. Det är sådana petitesser i slutändan. Men efter denna renovering och hur livet i lilltorpet sett ut så riktigt längtar jag efter att få underhålla vårt hem istället för att bygga det.
 
Jag behöver verkligen inga bombastiska resor eller dyra, spektakulära grejer för att vara lycklig. För mig räcker det med att stoppa isbitar i morgonjosen och ha på mig finpyamasen. Här är jag lycklig, här vill jag vara. Jag ska låta mig själv landa i den tanken. Jag är hemma nu.
 
Jag blir glad in i hjärteroten när det kladdas klemmis på köksbordet och när Knut lägger sig med leriga småtassar i fönstersalningen. Spår av liv. Välkommen in i Drömmen, vårt fina älskade hem där livet ska levas fullt ut från och med nu.
0 kommentarer