En fredagsmorgon på backen

Tidig morgon och jag smyger ur sängen. F har en nyäten, slumrade Lo på armen och jag tar tillfället i akt att norpa åt mig några minuter ute på gården. Det är plusgrader och fredagsmorgon. Känns som redan tidigt som en fantastisk dag! I Drömmen råder lugn, på ett tag kommer stora hantverkarbilen, men fram tills dess, endast ett stilla surrande från värmefläktarna.
Det har börjat rasa vispgrädde från taken. Små shok med blöt snö. Jag skottar med ett leende, så tacksam över att ryggen är med mig. Det känns lovande, kanske blir jag stark och mig själv igen - så småningom. Vi skyndar långsamt.
Möts av Årvars gnägg när jag slår upp stalldörren. Tar på reflexgrimman och öppnar dörren till ladugårdens baksida. Årvar går ut själv. Tar på Fapri grimman i farten, spåndrottningen har alltid bråttom ut till frukosten.
Planerar hur igångsättningen av Årvar ska se ut. När vi fått någon rutin på plats, så ska jag norpa en timme här och där. Tömkörning och jobb på lina. Sedan skrittrundor med små övergångar till trav då och då. Små, små, små steg. Vi båda är svaga och obalanserade nu. Längtar upp på hans rygg, så himla mycket.
Låter dörren stå öppen medan jag mockar. Så jag kan prata med gänget där ute.
Vädrar ur hönshuset. Ceasar är så grann nu. Jag tror att han börjar vara snällare med damerna med, men de är inte särskilt imponerade av hans raggnings-danser. 
Låter hela gånget gå ut en sväng. Gottfrida sitter kvar på pinnen. Jag hoppas innerligt att de andra är snälla med henne efter hundincidenten. Höns har en tendens att hacka på individer som är "svagare"..
Sedan bär det av in. Till en sjusovande, varm bebis. Frukost i sängen och en långsam fredag tar vid.
0 kommentarer