Los dopdag !

Publicerad 2019-07-01 23:36:45 i Lo 0-3 månader,

En målbild jag haft så länge, månader innan Lo var född. Att en härlig junidag ska jag tråckla på mig min finaste, gröna klänning, få åka till byns vackra bönhus och hålla dop. Bjuda släkt och vänner på gott fika och välkomna lilla Lo till världen. En målbild som rullade flera gånger under förlossningen. Tänka sig, sista juni hann det bli, innan det blev Los dopdag.
Fredrik och jag hade åkt till bönhuset dagen innan för att duka och pyssla på i lagom lugn takt.
Vitt och rosa. Blommor plockade på söndagsmorgonen i dikeskanten. Sista, vackra juniblommorna.
På dopaltaret fick en yvig historia ta plats. Prästkragar, midsommarblomster, smörblommor, klöver och lite blad här och var.
Jag var så pirrig innan. Stressad över att jag inte hade någon aning hur kaffemaskinen fungerade. Stressad över att Lo inte ville sova alls. Precis när svetten börjat lacka rullade mamma och pappas volo upp för backen och stressen rann av mig, pjuh.. Lilla nyfikna damen försökte spana ut ur bärselen hela tiden. När vi skulle amma låg hon och vände och vred sig som en ål för att spana på allt spännande. Tillslut fick hon ro på bönhusets övervåning. Somnade sött i sin mammas famn, med mjölkmustach över precis hela ansiktet. Där laddade vi upp medan rena rama fixarteamat kokade kaffe, la upp kaksort på kaksort och pyntade det sista.
Någon hann ha långtråååkigt innan kalaset började. Rusade av sig i gången, fick sig en macka och var prick hur söt som helst. Storkusin Allie såklart.
Så började gästerna trilla in. Los mormor var tjusig och redo för kalas!
Så satte vi igång. Storkusin Aisha var hur duktig som helst på att fylla dopskålen, inte ett enda spill. Kikade frågande på prästen över glasögonen när hon var klar. Traskade stolt ner med finskorna på.
Så fick hon sina namn. Lo. Greta. Ottilia. Vi har övat en del i badbaljan innan, det gick ju galant, duktiga, nyfikna tjejen!
Så var hon döpt. I vackra dopkänningen som har gått i arv i släkten i 64 år. Min faster Kersti var först att döpas i den. Alla småbäsisar som blivit döpta har fått sina namn inbroterade i kjolstyget. Så vackert.
Min äldsta storasyster Carro spealade vackra "River flows in you". Hon är så duktig men har aaaaldrig spelat för publik. Fick envist övertala henne hela våren, är så himla glad att hon ställe upp <3. Min andra storasyster Emelie fotograferade alla fantastiska bilderna. Så glad över de båda <3
Sedan kramade vi alla välkomna och bjöd in till själva kalaset. Lo gjorde pitstop och bytte kläder. Ville absolut inte sitta hos någon annan än sin mor och klunkade bestämt mjölk under halva fikastunden. 
Och somnade gott några minuter medan Allie och tredje storkusinen, Ebbe, lekte loss. Så kul att min syster och Fredriks syster fick barn med bara fyra månaders mellanrum. Och i år föddes först Lo, för att sedan få en lillkusin tre dagar senare (hon är alltså bb-kompis med sin kusin!) då Fredriks syster fick en dotter, och i augusti får min syster en liten parvel till. Så fint alltihopa. Blir mycket kusinbus framöver.
Eftersom Lo är född 7 mars, på punchrullens dag, så var det ett givet bakverk på fikat. Roligt också att det var min enda gravidcraving. 
Mormor hade bakat småkakor i form av små rosa fötter och rullat chokladbollar i massor.
Mormor hade också gjort makalöst god syrénsaft och farmor bjöd på hennes svartvinbärssaft som är en given favorit.
Min bästa Matilda gjorde så vackra tårtor efter mina önskemål. Med plopp-fluff och bärfyllning. I förgrunden skymtas mammas pavlova till de stackarna som inte tålde Matildas. Hennes tårtor är de absolut godaste jag vet!
Det var så kul att få bjuda ihop till kalas!
Sedan blev det paketöppning. Vi hade pyntat med polaroidbilder från Los första tid i livet.
Mormor har pysslat ihop ett "livets träd" med visdomsord. Ska få pryda hennes framtida rum en vacker dag <3. Här hemma på gården väntade hennes andra doppresent, som jag ska visa vid ett annat tillfälle.
Vi fick god hjälp av storkusinerna. Aisha utbrast efter var och vartannat paket "MEH, en låda TILL". Sötnosen.
Sedan kramade vi gästerna hejdå. Städade och stökade. När jag åkte från vackra bönhuset så hade himlen gått från vackraste blå till gråmulen. En så fin dag, fylld av kärlek. Hann inte prata och umgås med alla så jag vill bara spela upp dagen igen förstås. Tiden går alldeles för fort när man har roligt. TUSEN TACK till er som kom och delade dagen med oss.
... Så fick hon sina namn. Lo för att det är det absolut vackraste namnet vi hört. Jag hörde det första gången 2014, och kom hem till Fredrik och sa "OM vi någonsin får barn, och OM det blir en dotter, skulle jag önska att hon får heta Lo". Jag trodde inte Fredrik skulle falla för namnet som jag gjorde, men han hakade på direkt. Direkt vi kom ut från ultraljudet så började vi kalla henne för Lo. Så självklart.
 
Greta var Fredriks farmor. Hon bodde här på gården när Fredrik var liten. Känns fint att det bor en liten Greta här på backen igen.
 
Ottilia hette min älskade mormor i mellannamn. Hon som vi båda, Fredrik och jag, tyckte så mycket om. Hon som var en riktig bull-mormor som pratade bredaste bondskan och samlade på porslins-kor. Hon som bodde långt ut på landet med tjurar, hund, katt och höns. Som skrattade så hela hon guppade. En liten del av mormor, har nu Lo fått bära vidare.
 
...
 
Vill också bara förtydliga att jag inte vill blogga så mycket om mina vänner och familj i respekt för dem. Visar mest bilder på familjen på min sida. För de har mod att säga ifrån om det är något de inte vill ska synas på internet. I respekt mot Fredriks familj och våra vänner så dyker de inte upp lika frekvent här. Även om jag älskar dom allihopa så högt <3.

Liknande inlägg

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Isabell, 26 år, Skråmträsk. Mellan sjön, byavägen och skogen ligger vår backe. Backen vi köpte 2015 som nu håller på att förvandlas till vårt drömboende. Här renoverar vi Drömmenhuset från 1864, bor i lilltorpet från 1909 och pysslar på med ekonomibyggnaderna - ladugården som blir till stall, logen, timmerboa och bagarstugan. Här bor vi, Fredrik och jag, tillsammans med mina två hästar Årvak och Fapriola, hönsen och tuppen Caesar samt katten Knut. Följ med på vår renoveringssaga!

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela