Julidagar

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)
Julidagarna går och vi är redan i mitten av en av årets ljuvaste månader. Jag hinner inte med. Det är så mycket firanden och middagar och överraskningar och så att jag är helt vimsig. Men så blev Lo förkyld, och jag har spenderat två dagar inomhus med henne, och plötsligt hann vi ha lite tråkigt. Det var nog nyttigt det med.

Vi har haft de härligaste av dagar med nära och kära. Så härliga att jag helt glömt fota. Sådana tillfällen man spar långt in i hjärtat. Så lycklig över våra vänner, både de som alltid hängt med, och de nyfunna jag träffat på öppna förskolan i byn.

Förra året vid den här tiden gick vi på konsert, badade precis varje dag och jag spenderade många illamående timmar i hängmattan. Sommaren kändes så närvarande. I år känns allt så märkligt annorlunda. Som att sommaren är över? Är det för att jag varit ledig så länge redan?

(null)

(null)

(null)
Längtar efter lite semesterlunk. Hängmattan, promenader i skogen. Rida (Årvar har inga skor ännu). Ha lite tråkigt. Lösa korsord till frukosten och ta ett kvällsdopp i sjön. Fika vaniljbullar på altanen och hålla koll på nederbörden i yr-appen. Snälla livet, skruva ner hastigheten lite nu.
2 kommentarer
Anonym

Tycker också det känns som att vi går mot hösten redan!

Anonym

Hej Isabell! Vill du skriva något om att hitta vänner när man flyttat till en by? Tycker det är svårt, har vänner men få i närheten och saknar ofta att kunna bara höra av mig till någon för att ta en promenad tillsammans eller så.

Svar: Har svarat i ett inlägg, lycka till <3
Isabell Lundberg