Sirapsdagar och köksfolk

Publicerad 2019-02-21 17:09:00 i Att bära på en bebis, Renovering - Kök,

Det känns lite som att för varje dag som går blir det längre och längre till förlossning och bebis. Det är märkligt hur hjärnan kan spela en ett spratt, för tre månader sedan gick det hur fint som helst att ha nedräkning, det kändes ju som ingenting. Men nu, från soffan, så känns dagarna som sirap. Det går dåligt att vara still, det är ju så trist. Men det behövs. Känner mig som ett hyreshus nu, både stor, tung och liksom helt utlånad till bebisen. Till och med hjärnan är klibbig som sirap. I förrgår skulle jag gå ut med soporna. Tog sophinken och gick till bilen, satte ner hinken, satt i motorvärmaren i bilen och plockade upp soporna, gick till hönsen, matade dem och stod och pratade med dem några minuter. Njöt av att stå och titta på dem, plockade upp sophinken igen och gick in. Gick sedan runt med sophinken mellan köket och vardagsrummet innan jag insåg vad jag höll på med. Sirap, minst sagt, haha.
 
Men det går bra. Det är endast och bara i-landsproblem det här med att måsta vara stilla. Det finns böcker, tidningar, serier, bloggar och Instagram så det sjunger om det. Det går an, bara hyresgästen har det bra så kan hyreshuset liksom sjå sig lite. Min tid kommer. Och jag mår fint, inga fler hysteriskt onda rygganfall, lugnt och skönt och nybakta muffins står på spisen. Ingen nöd här, alls.
 
...
 
Imorse tog vi emot "köksfolket". Så otroligt trevliga och serviceminded, det känns så bra att de vill att vårt kök ska bli prick lika fint som vi själva vill. Vi kikade på lösningar vid vedspisen, där anslutningen mot köket varit som ett stort frågetecken. Vi pratade om vart taklist kommer. De tog mått och bilder. Vi njöt, av att vara så nära en beställning som vi faktiskt är. Älskar ritningarna och hon som ritar köket åt oss på Electrolux vet precis vad vi vill ha, hon är så duktig. Ritade en egen ritning för två år sedan på köket och utan att ha visat den eller så, bara skrapat lite på ytan över vad vi vill ha så har hon prickat av nästan precis samma. Vitrinskåp, en härlig symmetri och en gedigen känsla. Köket är redan nu mitt favoritrum i hela huset. Nästa steg i köksprocessen blir ett besök inne i stan på Electrolux, då ska vi kika på vitvaror, bänkskivor och hoar. Så mycket pirrigt framöver!

Liknande inlägg

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Isabell, 26 år, Skråmträsk. Mellan sjön, byavägen och skogen ligger vår backe. Backen vi köpte 2015 som nu håller på att förvandlas till vårt drömboende. Här renoverar vi Drömmenhuset från 1864, bor i lilltorpet från 1909 och pysslar på med ekonomibyggnaderna - ladugården som blir till stall, logen, timmerboa och bagarstugan. Här bor vi, Fredrik och jag, tillsammans med mina två hästar Årvak och Fapriola, hönsen och tuppen Caesar samt katten Knut. Följ med på vår renoveringssaga!

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela