Jag vill att du ska få leva livet

Publicerad 2019-02-05 08:00:00 i Att bära på en bebis,

 
Hej hjärtat.
 
Från att du var ett litet tickande frö i mitt inre. Till att du nu är en färdig bebis. Som ligger och väntar på livet, det riktiga livet. Jag tänker så mycket på dig, och det pirrar till i maggropen när jag tänker på livet med dig snart tar vid.
 
Det är helt otroligt att man kan älska någon man aldrig träffat så mycket. Jag drömmer mig bort till hur livet kanske blir. Stundtals känns det som att - oj - varför ska jag låta dig leva i vår värld? Med allt våld. Men elände. Krig. och Klimatkris. Men samtidigt så vill jag ge dig allt annat från vår värld. Kärleken. De ljusa sommarnätterna. Norrskenet. Mjukt gräs mot barfotafötter. Picknick på ett berg. Grilla korv över öppen eld. Kramar. Vänskap och relationer. Hur krångligt det än kan vara ibland. Jag vet inte själv hur jag ska hantera om du en dag kommer att komma hem med brustet hjärta. Men ändå, vill jag lära dig allt om livet.
 
Att bli mamma har inte varit självklart för mig hela livet. Jag älskar att vara moster, åt mina A & A och F's syskonbarn "pojkarna" och E.  Älskar det. Älskar dem. Så himla mycket. Men att bli mamma, det skämtar man inte bort. Vissa perioder har tanken på att skaffa barn skrämt mig så mycket. Inte på grund av förlossningen eller så. Mer bara tanken på att någonting kan hända dig. Tanken på hur vår värld stundtals ser ut.
 
Men någonstans valde jag att trycka bort alla "tänk om". Tillät mig själv att tänka framåt. Och medan jag funderade framåt började jag också fundera bakåt. På min egen barndom. Mina lyckligaste stunder i livet. När det åskade så sjukt mycket, var så rädd, vi hade gäster och Pappan i gästfamiljen körde fram sin bil så vi fick sitta hela tjejligan i bilen på gräsmattan och känna oss tryggast i världen medan åskan dundrade runt oss, tillsammans med mina bästa vänner och mina systrar. När vi sov utomhus under bar, stjärnklar himmel. I overall och sovsäck. När jag och vännen S gick hundpromenader efter skolan i skogen, min systers golden rullade alltid i blåbärsriset. Sommarloven som var oändligt långa. Mina lekar jag lekte ensam på mitt rum. Klippstallet, barbiedockorna, "alla djuren". När jag delade sista skvätten välling med vår katt Smulan varje kväll. Känslan när mamma eller pappa nattade mig. När mamma berättade "råttan på repet"-historian vid läggdags. När jag fick min första egna kanin. Jag vill ge dig allt det. Jag vill ge dig livet.
 
Jag tänker att ingenting får hända dig. Precis som jag tänker med mina syskonbarn. Sedan ångrar jag mig och tänker att allt måste hända, livet måste hända.
 
Jag kan inte lova dig att du aldrig kommer att vara ledsen, olycklig, arg, frustrerad eller olycklig. Men jag ska ge dig alla vektyg och förutsättningar att leva. Du ska få ett tryggt liv på landet. Djur och natur runt knuten. Alltid en famn nära. En mormor, en faster eller en vän till familjen. Ditt skyddsnät vävs för fullt. Du är redan nu så högt älskad av så många. Så efterlängtad, så välkommen.
 
Du kommer att få den mest fantastiska pappan. Ibland sköljer bara känslorna över mig när jag tänker på att Fredrik ska bli pappa till vårt barn. Att han kommer att älska någon mer än han älskar mig, det känns tryggt. Han kommer att göra allt för dig. Det om något vet jag.
 
Jag tappar liksom orden litegrann när jag ska prata om dig ibland. "Hur känns det?" "Kul.." är ofta mitt svar. Men det känns så mycket och så starkt att det är svårt att förklara. En bit av mig, och en bit av den jag älskar mest av allt. Ska bli du. En alldeles egen människa. Att älska och vandra hand i hand med livet ut. Ett pyre att visa världen för. Som jag inte kan skydda mot allt. Men jag kan ge dig ett tryggt hem, famnar att landa i. Djur och natur... Norrsken, midnattssol och grillad korv över öppen eld.
 
Snart startar ditt liv, jag ska se till att ge dig verktygen du behöver för att leva det fullt ut.

Liknande inlägg

Kommentarer

Postat av: Katarina

Publicerad 2019-02-05 17:15:33

Åh vad vackert skrivet <3

Svar: Tack snälla <3
Isabell Lundberg

Postat av: Miriam

Publicerad 2019-02-06 15:48:05

Så fint skrivet ❤️

Svar: Tack Miriam <3
Isabell Lundberg

Postat av: Evelina

Publicerad 2019-02-12 10:10:18

Men så himla vackert, fint och fantastiskt beskrivet... det är ju exakt så... Jag har tre barn med den JAG älskar mest av allt - den finaste jag vet, den tryggaste och mest positiva - och tänk att vi fått den störta lyckan av alla - att få bli och vara föräldrar till våra tre töser... en oändlig skatt, så stor att jag ofta får nypa mig i armen... Jag tänker och vill också lära dem om livet - att finnas som stöd och en stabil mamma som de kan vända sig till närhelst livet blir motigt... vill skydda från allt ont, men vet att jag inte kan skydda från allt... men ge verktyg så att de själva kan se faror, vara uppmärksamma och reflektera. Vill ge dem varma hjärtan så att de bryr sig om och förstår andra - den viktigaste egenskapen av dem alla... vill ge dem glädje och liv!!! Lycka till med ert lilla LIV!!!

Svar: Åh så glad jag blir av din kommentar, så fint skrivet om dina tre döttrar <3 Kram!
Isabell Lundberg

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Isabell, 26 år, Skråmträsk. Mellan sjön, byavägen och skogen ligger vår backe. Backen vi köpte 2015 som nu håller på att förvandlas till vårt drömboende. Här renoverar vi Drömmenhuset från 1864, bor i lilltorpet från 1909 och pysslar på med ekonomibyggnaderna - ladugården som blir till stall, logen, timmerboa och bagarstugan. Här bor vi, Fredrik och jag, tillsammans med mina två hästar Årvak och Fapriola, hönsen och tuppen Caesar samt katten Knut. Följ med på vår renoveringssaga!

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela