Den senaste tiden - kallgrader & så

Publicerad 2019-02-03 20:51:25 i Lantliv,

Vad livet spelat oss spratt på senaste. Vi har haft minus tjugofem i veckor. Fruset vatten i stallet, fruset hästskit, fruset hästkiss och hemmansägarna har minst sagt också varit frusna. Snart har vi eldat upp all vår ved. En av våra två bilar har frusit sönder (vevhuspackningen) så i princip hela motorn ska skruvas loss och koppling bytas på den. I den andra lyser motorvampan och något med lamdasonden behöver fixas. Tuppen har tappat en klo, en höna är lite förkyld (?) till och från. Igår gav kylan med sig. Då bjöd vädergudarna in till en hejdundrandes snöstorm istället. Jag ljuger om jag säger att allt känns frid och fröjd. Jag börjar vara riktigt frustrerad. Känner mig otroligt begränsad just nu. Höggravid och jag vill inte vara elak mot kroppen nu. Jag vill vara snäll. Så jag spenderar timme efter timme inne framför brasan. Tar hand om djuren. Lagar mat i massor för att göra något "vettigt". Stökar på men blir trött. Sover mycket.
 
Längtar så mycket till att få tillbaka min aktiva livsstil. Innelivet är ingenting för mig. Jag känner mig grå. Saknar att rida så mycket. Tänker på alla som har det så mycket värre, men saknar det inte mindre för det. Jag är i grunden en genompositiv människa och har en god förmåga att se på saker på ett positivt sätt. Ett drag jag gillar hos mig själv. Så på senaste tiden har jag glädjts åt;
 
- Hönsen har börjat lägga ägg igen. Det är fantastistk att mötas av ett gyllenbrunt ägg på kvällsrundan.
 
- Hästarna har så kul med varandra i hagen, snart 24-åriga Fapriola sparkar bakut och galopperar fort, fort genom hagen.
 
- Mina medryttare är guld. En dag i veckan är stallet kliniskt mockat och sopat. Hästarna genomgosade, ridna och väldigt nöjda.
 
- De iskalla dagarna har varit så slående vackra. Det finns ingenting som Västerbotten i - 28.
 
- Har tillsammans med F minskat ner vår skärmtid vid telefonen. Ett aktivt val. Har istället läst bok. Läst på om naturlig hud- och hårvård (visserligen vid datorn, men så intressant ämne) och fått gjort sådana små saker som annars ligger i "skithögen". Känns så skönt.
 
- Sover fortsatt så gott och bra.
 
- Det ljusnar om morgnarna nu. Och när jag går ut från jobbet är det mörkblått istället för kolsvart. Några minuter ljusare, varje dag.
 
- Rörmokaren har dragit sista röret i tvättstugan i Drömmen. Snart, snart är det dags för klinker.
 
Så nu är det hjärngympa som gäller. Positiva tankar. Tacksam att det går att vila och sova ordentligt ännu. Upprepa "en sista vinter"... och drömma oss bort till fina Drömmenhuset. Får tvinga fram lite kreativitet helt enkelt. Kallgrader och snöstorm, det är bara väder, och det går inte att påverka ändå (men sitt eget tankemönster går att påverka i allra högsta grad!!).

Liknande inlägg

Kommentarer

Postat av: angeliqe.blogg.se

Publicerad 2019-02-04 19:40:31

Dina fina bilder! Förstår att det känns motigt men mycket positivt du tar upp också. Hoppas det vänder för er nu. Och ljuset! Det spritter lite i kroppen, det känns verkligen nu att det vänt. Stor kram till dig.

Svar: Tusen tack, blir så glad över dina ord Angelica. Det känns som att det vänt, på alla fronter <3
Isabell Lundberg

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Isabell, 26 år, Skråmträsk. Mellan sjön, byavägen och skogen ligger vår backe. Backen vi köpte 2015 som nu håller på att förvandlas till vårt drömboende. Här renoverar vi Drömmenhuset från 1864, bor i lilltorpet från 1909 och pysslar på med ekonomibyggnaderna - ladugården som blir till stall, logen, timmerboa och bagarstugan. Här bor vi, Fredrik och jag, tillsammans med mina två hästar Årvak och Fapriola, hönsen och tuppen Caesar samt katten Knut. Följ med på vår renoveringssaga!

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela