Tacksam

Publicerad 2019-08-22 00:09:33 i Text från hjärtat,

(null)
Thankful. Jag var på en föreläsning i vintras. Så otroligt cheesy att vi var en hel drös som satt och vred oss i stolarna. Vi fnissade lite efteråt åt budskapet "thankful".

Men idag, när jag står mitt på gården. Med renoveringskaoset i ryggen. Kamomillen och ogräset under fötterna. Och ser den vackraste vyn jag vet; mjuk augustisol på böljande havrefält. Men en kallblodskung mitt på backen. Så är det enda ordet jag kan komma att tänka på; tacksam. Jag är så tacksam.

Jag kan inte bara säga att det är en slump och ett lotteri som gjort att vi hamnat här. Hårt arbete. Målmedvetenhet. Kärlek och kämparglöd i massor. Men också tacksamhet att gården föredetta ägare valde att sälja gården just till oss. Utan att lägga ut den på marknaden. Utan att krama ut de sista kronorna. För ingenting var självklart då. Tjugotre år unga. Helt andra förutsättningar då mot för nu. Våra föräldrar, hittar knappt orden för vad de gör för oss. Bara stödet de gav oss när vi bestämde oss för att totalrenovera ett ödehus utan el och avlopp. Tacksam var det ja.

Att få gå och sova bredvid min tonårskärlek, han som vuxit upp och blivit en man. Med breda axlar, seniga underarmar och skägg. Mellan oss sover en liten Loppa. Någonting jag aldrig vågat drömma om. Så bra det blev. 

De där fyra snälla ögonen som tittar fram under solblekta pannluggar. Hästarna. Som förgyller min vardag så. Ger mig vardagsmotion. Terapi. Glädje. Kostar stundtals skjortan. Men varenda slant är så värd det. En livsinvestering.

Hönshuset. En otippad oas på gården. Där jag dricker en kaffekopp för mig själv i marssolen. Där jag pysslar och fejar. Hönsen gör gården hemtrevlig. Och maten jag lagar blir hemtrevlig med. Saffransgul äggula förgyller både våffelsmet, carbonara och sockerkaka.

"Lycka är att ha en egen timmerboa" skrev jag på en instagrambild för länge sedan. Det står jag fast vid ännu. Logen som faktiskt är fin. Trots många "om och men". Asbesttaket och avsaknaden av målarfärg. Jag ser hur vi städar ur den och håller bröllopsvals där så småningom. Kanske blir det så, eller så inte.

Vad jag vill komma till. Varenda liten vrå. På vår backe. Är jag tacksam över. Att få spendera mitt liv här. Bland höns och timmerboa och kamomill. Jag får inte nog av denna plats.

Så tacksam är ordet. Cheesy men sant. Det känns fint att få skapa sin vardag här, då är det inte så viktigt om det är tisdag i november eller fredag i augusti. För backen är alltid backen liksom.

Liknande inlägg

Kommentarer

Postat av: Fuji

Publicerad 2019-08-22 10:19:25

Vackert!
Härlig blogg du har.

Svar: Tack snälla du! Hoppas du haft en fin start på veckan!
Isabell Lundberg

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Isabell, 26 år, Skråmträsk. Mellan sjön, byavägen och skogen ligger vår backe. Backen vi köpte 2015 som nu håller på att förvandlas till vårt drömboende. Här renoverar vi Drömmenhuset från 1864, bor i lilltorpet från 1909 och pysslar på med ekonomibyggnaderna - ladugården som blir till stall, logen, timmerboa och bagarstugan. Här bor vi, Fredrik och jag, tillsammans med mina två hästar Årvak och Fapriola, hönsen och tuppen Caesar samt katten Knut. Följ med på vår renoveringssaga!

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela