Julkänslan

När november inte är någon favoritmånad så tror jag att jag lever i förnekelse de sista dagarna och tjuvstartar med december istället. Fick ett infall efter att jag hämtat paket på lanthandeln att svänga förbi byns loppis. Fick botanisera runt julprydnader, juleljus och röda dukar. Handlade en liten skara saker. Älskar gammaldags julpynt, helst loppat förstås.
 
Så jag tänker att från och med nu leker vi december och julmyset kan officiellt starta.
 
Julen är för mig lite komplicerad. Om det är rätt ordval. Jag älskar julen, verkligen. Det är förknippat med värme, mys, famijetid och ledighet. Slappa, långsamma dagar med nära och kära. Men det har också varit jular som den för tio år sedan när min syster låg och svävade mellan liv och död på en liten ö utanför Thailands kust. Och jular då vi inte varit hela familjen. Och jular när jag tänkt fira med F's familj men längtan efter min egen har varit för stor. För så är det, att kärleken till familjen blir lite extra påtaglig i dessa mystider. Inte helt lätt att få allt att klaffa.
 
Jag har firat jul både i Sverige och två gånger i Thailand. Jag har firat hos älskade mormor och morfar som nu finns i himlen. På deras bondgård med obegränsat med julmat och minst, ja absolut minst femtion sorters kakor. Jag har firat hemma i hembyn, bara närmsta familjen och med faster och kusiner och kusinbarn. Har firat i Skråmträsk hos F's familj. Inga jättetraditioner, så länge man får omges av personer man tycker om. Så är platsen man firar på inte lika värdslig liksom.
 
Och från och med nästa år har vi en ny liten person i familjen att fira med. Fantastiskt.
 
Jag tänker att vi startar julkänslan med en härlig lista på saker jag vill hinna göra nu i december;
 
- Hämta hem granris och enris att pynta med, helst med Fapriola som hjälpreda
- Pyssla kransar och kvastar av granris att pynta ytterdörrarna på gården med.
- Stoppa nejlikor i apelsiner (så mycket julkänsla för mig!)
- Åka släde med Fapriola (hoppas vi får snö snart!)
- Baka lussebullar med vit choklad
- Ordna minst ett glöggmys med vänner
- Handla klart klapparna tidigt. Helst online så man slipper trängas i storstan. Lugna tider efterlängtas
- Ha uppesittarkväll i hembyn med familjen. Bingolotto, julklappsleken och god mat. Tillsammans
- Äta mammas laxpaj och pappas hemgravade lax så det sprutar ur öronen på mig.
- Gå på skyltsöndag här i byn. Loppisen, caféet, skoaffärn, lilla skolklassmarknaden utanför affärn och titta på när byns barn dansar runt granen. Julkänsla om något.
- Dricka varm choklad med en skvätt kanel och kardemumma
- Servera granris till hästarna och hönsen
- Spela julmusik varenda dag i december. På jobbet har jag redan smygstartat
- Fira julafton i Skråmträsk med bonusfamiljen. Från och med nu kör vi vartannat år, kommer bli så mysigt!
- Klippa håret julefint
- Baka pepparkakor med min systerdotter (har köpt ett ljuvligt litet jul-förkläde till henne på loppis)
- Slå in paketen tidigt och fint. Brunt papper och tygband. Hinna njuta av det hela innan dopparedan
- Köra Årvar med tomteluva och loksele genom vintrig skog
- Baka kakorna vi alltid åt när vi var små. "En gång om året kaka", "dumlekakor", "stintarnssnibbar"
- Hinna fota årets julbild i dagsljus!
- Köpa hållbara julklappar; andra hand, bra material och genomtänkta.
- Hinna träffa vänner som är hemma på snabbvisiter innan jul
- Långsamma kvällar i soffan med Fredrik framför julfilm med Knut i knäet
- Njuta varje minut av dofterna, smakerna, värmen och glädjen. Känna tacksamhet över det hela.
 
.. Har ni fått julkänsla ännu?

Ännu en vecka med dig

 
 
En vecka till i min mage och vi börjar bli ett riktigt team. Du, din pappa och jag. Jag som ska bli din mamma. Jag som är din mamma redan nu. Du känns nästan hela dagarna, allt frn fladdriga rörelser till hårda sparkar. Först nere till vänster, nu uppe till höger. Får ont i hjärtat när jag tänker på dina små fötter och tår som trampar runt där inne. Och sedan ska de komma ut.
 
Små fötter och tår att klä i sockor. En varm bebis som låter och lever.
 
Vi försöker göra lilltorpet redo för din ankomst. Jag har lovat att ta tag i alla skrubbar och skrymslen. En svägerska/svåger-ärvd byrå ska flytta in på övervåningen. Och vi har handlat två nya, stora element. Vi ska aldrig mer sitta och huttra här inne en hel vinter. När du kommer ska här vara varmt och gott. Jag lovar.
 
Jag tappar hårtussar från huvudet. Det gör mig inte så mycket, tänker att det inte går göra något åt. Kanske saknas en vitamin eller så. Känner mig så olik mig. Ser mig i spegeln och ser någon som ser så trött och vinternarig ut. Torr och blek och trött. Ser bilder från i somras och det känns som att det är en annan person jag ser på bilderna. Livet, allt, så annorlunda nu.
 
Din pappa och jag pratar mycket om hur livet kanske blir framöver. Vi längtar så. Jag hoppas att du ska gilla att vara ute i friska luften. Att du tidigt kan hänga med ut i stallet och ta en tupplur medan jag städar i hönshuset. Behöver djuren för att må bra. De är viktiga för mig nu. Även om jag inte rider längre, och inte är ute riktigt lika mycket och länge längre, så ger de mig så mycket energi just nu. När jag känner mig torr, blek och trött. Så är en stund i hönshuset räddningen. En minut med näsan i ponnypäls. Hoppas du känner endorfinerna hela vägen in till dig.
 
Vi har bestämt vad du ska heta nu. Klurar vidare på mellannamn. Funderar fortfarande på värsliga saker som om du kommer få din pappas bruna ögon eller mina gröna. Eller kanske farmors blå. Funderar på hur mycket hår du kommer ha. Om du ens någonsin kommer att kunna ha våra minsta bebiskläder vi köpt till dig.
 
Veckorna går så fasansfullt fort nu. Känns samtidigt som att ingenting händer. Jag mår för bra helt enkelt, är absolut inte less på att vara gravid och ha en kula på magen. Älskar hur mycket mysigare november har varit med en hand på magen medan du sparkar. Och längtar tills nästa november. När jag vet om du har bruna. gröna eller blå ögon. Om du gillar att hänga med ut i stallet och så.
 
Så veckorna går. Jag mår oförskämt bra men känner mig ovanligt torr, blek och trött. Och jäkelens lycklig alltså. På alla plan liksom.

Novemberförraktet

November, som ett enda stort ekorrhjul av vardag.
 
Jag märker hur jag hamnar ur gängorna. Och då slutar jag skriva och fota. Jag hamnar i en snurr av att väckaren ringer, jag jobbar, tar med jobbet hem, äter, mockar, ger hönsen mat, sover, väckaren ringer jag jobbar och fy. Inte min kopp av te. Med vardagssnurr.
 
Mitt liv brukar vara fyllt av norrskensjakt. Sitta på farstukvisten och spana stjärnhimmel. Stöka och städa. Hjälpa till att bygga hus. Motionera (rida), få endorfiner och svettas. Pynta och dona hemma. Dygnen brukar kännas länga. Men november, det har liksom aldrig varit min månad.
 
Och vet ni vad? November har liksom kännts som en månad som vill jävlas lite med mig. Se hur mycket småskit som ska hända innan jag bryter ihop och sätter mig och grinar på fläcken - typ. Och i år med en handfull extra hormoner. Som i torsdags, när vi vaknade av en jättekrash i köket. Följt av ett blodbad då Knut tagit en mus. Inomhus liksom. Får rysningar och kräks lite i munnen av tanken. Möss inomhus. En arbetsdag som startade för tidigt med frukost vid skrivbordet, följt av övertid. Var så hålögd och less när strömmen gick på kontoret och tvingade mig att gå hem. Kom ut till ett dött bilbatteri. Så less på november.
 
Årvar har tappat en sko. Tror det är fjärde tappskon på fem skoningar. I vanliga fall inget problem, min hovslagare är duktig och snäll. Men nu har november ställt till med vårförfall (!) och sedan kallgrader. Hagen är så knögglig att Årvar haltar sig fram med sin barfotahov. Ont i mattehjärtat. Låter honom vila från all ativitet. Min tappra bästis. Som aldrig någonsin är sjuk eller dålig. Jäkla november.
 
Mitt längt efter december och julmys är enormt. Har försökt mota allt grått som gnager med snittamaryllis från en liten blomsterhandel inne i stan. Funkade rätt så bra. Brasor, varma duschar, yoga och djurmys har också varit rätt så bra plåster på såren. Men mest av allt vill jag ligga som en ihopkurad katt i Fredriks knä och bli klappad i håret.
 
Det är så märkligt. Att jag kan vara så lycklig över bebisen. Tacksam över gården, längtig efter bästis och ändå känna sådant novemberförrakt. En vecka kvar, sedan kör vi december och nya tag.

Tvättstuga & toalett

I detta hörn kommer duschväggarna stå.
.. och i detta blir det toalettstol, mitt emot hamnar kommoden
Fredrik har reglat så det står härliga till senaste veckorna. Nu börjar det sitta reglar överallt och nästa steg är att dra flexslang till elen och sätta skivor på hela kalaset.
 
Vår högsta prio just nu är tvättstuga och toalett. Vi har nämligen (så gott som!) bokat hantverkare till hela baletten. Det känns så bra! Slutet av december kommer de, om allt går som på räls det vill säga.
 
Så harre min vad vi ska checka av saker på "att göra"-listan innan dess. Men så kul att det händer grejer. Kan ni förstå, tvättstuga och toalett, under första kvartalet 2019. Nästan svårt att förstå. Så i söndags beställde vi hem ett helt parti med kakel och klinker.
 
Tvättstugan är högsta prio för att få in jordvärmepumpen och få några varmgrader i huset. Så lättjobbat det kommer vara med ett varmt hus. På väggarna blir det stående pärlspont och på golvet grå klinker 20 x 20. Blir stilrent och tjusigt tror jag. Det är bara 5-6 kvadrat men vi har tänkt få in både jordvärmepump, torkskåp, tvätt- och torktumlare här. En liten vask också. Ett litet skåp för diverse och en öppen hylla med tvättmedel. 2, 50 blir takhöjden här och på toaletten. Spottar i taket. Stykbrädan tror jag hamnar på tvätt- och torktumlare, med betoning på tror. Jag tror det blir suveränt med en separat tvättstuga. Så långt ifrån lilla tvättmaskinen vi har intryckt på vår lilla rosablommiga toalett vi har nu.
 
Toaletten kommer att bli klar därefter, när varmgraderna är fler i huset. Den är 7 kvadrat och här kommer vi att gå på vitt kakel 10 x 20 cm som sätts omlott. Hyfsat mörk fog. På golvet har vi valt en svart marmor som är så fantastiskt fin. Fredrik fick fria händer och han har verkligen god smak. Vägghängd toalett, kommod med stor, härlig spegel. Spottar i taket. Duschväggarna har vi redan beställt, svartspröjsade med glas. Något sorts handdukkssåp och så. Vill fylla det hela med doftljus och gröna växter. Kommer att bli en härlig oas, vårt egna lilla landsbygdsspa.
 
Mitt nästa uppdrag är att fixa iordning innerdörrarna till rummen. Eller karmarna till att börja med. Jag har lejt in mamma på en del av arbetet med, projektleda, det går bra också med stor mage, haha!
 
Så det är på gång. Tvättstuga och toalett. 

Kittad för stor mage och så

 
Blusen är tre år gammal från H&M, jeansen sprillans nya från samma ställe, skorna från Mountain Horse, inköpta på lokala hästaffärn som la ner i somras. Klockan är min finaste Marc Jacobs, som jag fått av Fredrik. Älskar den!
 
Okej stopp! Hur fort går tiden nu? Har knappt hnnit blinka sedan jag skrev om bebishjärtöjud och gravidjeans. Och se här ovan, mitt första egna par preggo-jeans som faktiskt (måste erkänna) är ofantligt sköna. Går att leva i några veckor till.
 
I veckan har jag mått oförskämt bra. Har varit full fart varvat med vila. Under helgen hade jag ont i magen, så spenderade en extra timme med boken uppkrupen i sängen. Det är så skönt att lyssna på kroppen. Vilken god övning att göra, sluta lyssna på vad man borde göra och istället tvinga sig själv att vila och återhämta kroppen 
 
Jag tokälskar gravidyogan. Får helt vara inne i min egna bubbla och bara fokusera på här och nu. Är så fantastiskt skönt efteråt. Kroppen är pömsig och varm och känns helt fantastisk efteråt. Mysigt är det med förstås.
 
Känns så lyxigt att få vara gravid och bära på vår bebis. Längtar mer för var dag, och förväntningarna är enorma. Vi börjar sakta (otroligt sakta) blir redo för föräldralivet. Små inköp, traderafynd och planer på hur lilltorpet ska omvandlas till bebis-bo fyller tankeverksamheten och fritiden. Tillsammans med djuren, huset och hemmet i övrigt. Så mycket som händer hela tiden, och vi bara försöker njuta av det hela.
 
I helgen var vi ute och pekade ut byrå vi ska stöka fram och städa upp. Den står på ladugårdsvindan och är ungefär hur fin som helst. Får visa er framöver.
.. och justdet, ska inte ljuga! November bjuder mest på hurviga dagar så jag lever i min gravidjacka från Polarn o Pyret som min syster fyndat åt mig på Facebook köp & sälj (180 kr!) och mysmössan från H&M den med. Känner mig höstkittad och redo för större mage att fylla upp jackan med.

Godnatt hönan Barbro..

Det man som djurägare aldrig vill ska hända.. händer ibland... i måndags var hönan Barbo slö. Hon satt under värmelampan, uppburrad med slutna ögon. Slö och trött. Ont i mattehjärtat gör det. Tisdag samma sak. Slö och uppburrad under värmelampan. Försökte sig på att leta lite mat jag kastade ut men gick runt i blindo och missade maten hon siktade på. Tänkte att, jag ger henne en dag till. Onsdag och ingen bättring alls. Stackars, gamla, slitna Barbro såg inte alls kry ut.

Så med tårarna sprutande gjorde mamma och jag lidandet kort för henne. Så fruktansvärt. Men då är livet med höns. Lovade Fredrik dyrt och heligt att om jag ska ha mina egna höns måste jag kunna hantera dessa situationer när djuret lider och snabbt behöver avlivas. Det låter så barbariskt. Men det kändes så mycket bättre, än i somras, när tuppen Ernst plågades ihjäl i kramper i min famn.

Det gör så ont i mig som djurägare när mina djur inte mår bra. Varje gång jag måstat ta beslutet, så har jag kommit till en punkt när det känns självklart. Har jag bestämt mig så ser jag liksom ingen annan utväg. Lika fruktansvärt varje gång, att ha någon annans liv i mina egna händer. Men samtidigt, så måste man kunna sätta ner foten när djurens lidande blir större än ens eget välbefinnande. Aldrig någonsin kul, aldrig vänjer man sig. Men så nödvändigt att kunna ta beslutet.

Så igår sa vi godnatt till hönan Barbro. Hönan som blev uppemot tio år gammal och hann bo hos tre olika familjer innan kroppen sa stopp. Barbro som slutat lägga ägg för länge, länge sedan. Men som varit så fin så ingen har haft hjärta att göra sig av med henne. En fantastisk kycklig-uppfostrare och vacker som få. Barbro döptes efter en kvinna jag beundrar så mycket, en liten, vacker Barbro som alltid är glad, med det varmaste hjärtat man kan tänka sig, som just nu kämpar mot cancerdjävulen... Klart finaste hönan skulle bli döpt efter finaste "farmormormor" Barbro <3. Hönan Barbro fick ofta på egna äventyr och retade upp tuppen rejält när han aldrig lyckades hålla ordning på henne. En klok, självständig dam.

Vila i frid hönan Barbro.
 

Besök på mvc & värdsliga gravidjeans

 
 
Tröjan har jag fått av min syster, urssprungigen från H&M's mammaavdelning. Koftan är köpt för en spottstyver på tjänsteresta i Spanien och jeansen är ett gammalt rea-fynd från Lindex.
 
Nu går det inte att missa magen som blir större för var dag. Det är verkligen svårt att hitta kläder i garderoben som passar och känns bra. Allt som heter "gravid-" innan t.ex. gravidbyxor och gravidblus ger mig rysningar. Det hasar i grenen, känns som brösten ska hoppa ur blusarna och helst går jag klädd i "mina egna kläder". Sista dagarna med mina älskade jeans innan de inte går att knäppa längre. Så värdsliga ting, men det är viktigt för mig att känna mig bekväm och fin. 
 
På tal om kläder så rensade jag ut massor med kläder, skor och väskor och drog iväg på klädbytardag här i byn som några tjejer så fint ordnat. Gick absolut inte plus på det hela, kom istället hem med en stoor påse med små bebiskläder som kostade typ ingenting. Att köpa i andahand alltså. Vi har knappt köpt något nytt. Känns bra i hjärtat så. Timmarna jag hjälpte till med klädbytardagen tog knäcken på mig, så ont prick överallt, var så skör när jag kom hem. Alltså vikten av att veta sina begränsningar, något jag måste jobba på.
 
Idag besökte jag mvc för första gången på ett gäng veckor. Så fin barnmorska vi blivit tilldelade. Glad över det. Vi fick visst högsta betyg också, bebisen och jag, allt såg bara fint ut. Så skönt att höra. Fick ligga på britsen och öppna upp jeansbrallan när barnmorskan började fnissa över att jag går i mina vanliga jeans ännu. Hon tyckte jag skulle unna mig nya, sköna gravidjeans (ryser lite nu). Hur som helst - fick höra ett galopperande litet hjärta som gjorde mig tårögd. Så fantastiskt härligt. Så magiskt, absolut ingenting som går att förstå förrän man själv ligger där raklång och hör lilla ponnyhäst-hjärtat klappra. Vår älskade bebis.  Så efteråt tog jag en vända på stan och provade ut, ett par sköna, härliga, gravidjeans. Tillslut så, hittade jag ett par som gjorda för mig.
 
Det är mest värdsliga ting som händer, som att fundera på kläder och gå på klädbytardag. Men känslan av att vandra ut från mvc, varm av att ha lyssnat på lilla hjärtat och fått ok på att allt såg bra ut i mammakroppen så känns det så skönt. Är så glad och tacksam att jag får njuta av detta och slipper besvären som många andra känner. Känner mig prick som vanligt i ryggen igen och så sugen på att snabba upp pulsen lite oftare framöver.
 
Novembertröttheten blev också som bortblåst, en kortdag från jobbet och besöket på mvc gjorde susen. Känns så himla bra.
 
Försöker föreställa mig hur november nästa år kommer att se ut. Ska ta tillvara på varenda liten solglimt då. Kanske, kanske, kanske bor vi i vår Dröm. Vill sitta ute i friska luften med bebisen och mysa. Känna samma tacksamhet och glädje som jag gör idag. Åh, tänk att man får vara med om livet alltså.

Att tjuvfira farsdag

Livets första fardag. Vår bebisligger fortfarande i magen och slår kullerbyttor - men farsdag, ja det firar vi ändå.
 
Det känns så spännande att skapa egna traditioner nu när vi blir en egen liten familj. Farsdag ska vi fira men pompa och ståt i många år framöver. Om allt går som det ska och så - men det måste vi ju tro förstås! Så imorse, smygfirande av far-to-be. En otroligt fin, klok och varm sådan.
Han var morgonrufsig och prick hur överraskad som helst när jag bullade upp frukost på sängen och paket. Älskade Fredrik.
Det blev amerikanska pannkakor med nutella, bär och sirap. Och paket med fin-tröja. Riktigt klassisk farsdagspresent.
Alltihopa i finsängen som vi unnat oss nyligen. Sover så gott i den. I vårt totalt ostylade sovrum. Tillsammans med honom. Tänk att nästa år har vi en liten unge som rasslar runt i sängen och river ut sirapsflaskor och sånt. För stort för att ta in.
Hela familjen var med. I år var det Knut som trasslade runt med snöret från presenten..
.. för att sedan strax därefter falla tillbaka till sömn och sovmorgon. Vår livsnjutare.
Alltihopa medan dimman låg tät utanför fönstret för sjätte dagen i rad. Jag kan inte låta bli att drömma om farsdag 2019. Kanske, kanske firar vi den i Drömmen. Tillsammans med runtrivande vivelbind till unge och morgontrött katt.
 
... Vi längtar så mycket efter vår bebis. Och jag är helt övertygad om att F kommer att bli en helt fantastisk pappa. Så fint så.
 
...
Sedan hann vi med att fira svärfar och min egna underbara pappa också. Och vilken super-pappa jag har. Som hjälper oss med huset. Fixar vattenbalja till hästarna. Snickrar. Fixar. Ordnar. Aldrig är längre än ett telefonsamtal bort. Så ofantligt lyckosam jag är som har en sådan pappa. Ingenting att ta för givet <3

Vi tar en titt i Drömmen

Vår älskade Dröm.. Växer fram, dag för dag. Mina timmar i huset har varit få i höst, Fredriks desto fler. Det händer saker precis varje dag. Pappa och svärfar hjälper till varje vecka. Det händer så mycket, skulle nog kunna skriva ett inlägg om dagen. Tycker vi tar en titt, på hur vi har det just nu.
Farstun har vuxit fram i sommar. Ska sammanställa alltihopa åt er, lovar. Jag är så otroligt nöjd med den. Storleken blev så himla bra till huset. Älskar att balkarna syns. Älskar sadeltaket Fredrik förhandlade sig till som jag envist inte ville ha. Älskar stenfoten vi körde hem i 50 km/h i 11 mil. Älskar stallampan övanför byggdörren Pappa snickrat ihop "i väntan på" drömdörrarna. Som vi ju äntlgen hämtat hem (de sätter vi i in i vår!). Jo, jag älskar allt med vår farstu. Den blev precis som vi vill ha, viktigaste av allt ju.
Nästa år sätter vi in drömdörrarna. Som jag målat i grön umbra. En trapp upp till dörren, eller en "bro" som vi säger här i Västerbotten. Sedan ska kalaset målas en vända vitt till. Har pyntat med en stackars ljungplanta för att göra lite mer hemtrevligt i byggstöket. Vi har förberett till att ha spottar i takfoten också, inte ett dugg 1800-tal över dem, men otroligt festligt att lysa upp livet något när vi bor i ett ständigt mörker stora delar om året.
Köket är reglat. Det blir vägg här i mitten. Till en början ska vi ha sovrummet i det bakre rummet, så småningom blir det trevlig matsal. Köksinredningen kommer sträcka sig i vinkel på dessa två väggar man ser på bilden. Och idag (!) gör vi ett första försök att rita upp det ordentligt med en köksplanerare. Hur spännande? Kan knappt bärga mig!
Stök i ett hörn av köket. Har inga problem alls att visa stök för er. Gillar inte själv att se stökbilder så mycket, så jag postar dem inte så ofta. Men - här har ni - en salig blandning av vedspis, nockplåt, grovdammsugare, skrivpaket och limflaskor. Och tusen andra byggrejor. I dörröppningen till vänster blir ett nätt walk-in skafferi.
En färdigreglad vägg där det blir tapet, och väggen till höger behåller vi timret framme. Dörröppningen går till hallen och farstukvisten skymtas från köket. Känns som att jag kommer att älska att hänga i vårt kök.
En första glimt av farstuns insida. Enda stället i huset vi valt plast. Det är ju en nybyggd del (vi vet att det går att använda gamla metoder även i nybyggen, förstås), men här valde vi plast. Väggarna ska kläs i pärlspont, målas i umbragrått. Under fönstren blir en platsbyggd sittbänk och i hörnet in mot huset hamnar en garderob. Likadant på andra sidan. Klinker på golvet. Öppet till nock och golvvärme. Och, inte att glömma - gröna drömdörrar med mässingbeslag. Ser ni framför er så tjusigt det kommer att bli?
... och utsidan som den ser ut idag. Med knutbrädor på plats. Snörasskyddet på taket. Avvattningssystemet på plats. Fattas bara de där dörrarna jag nämner gång på gång. Älskar vårt hus så mycket, tycker det blir så fint.
.. och igår ropade Fredrik ut mig. Sprang ut i hans sneakers strl 43 och sidenmorgonrocken med magen i vädret och inspekterade nya takhöjden på 2,80. Här var en betydligt lägre dörröppning tidigare, men vi vill öppna upp mellan rummen och få ett sammanhang mellan vissa rum. Här är det hallen och "kontoret" som möts. Bakom mig har Fredrik och svärfar reglat upp vägg till toalett och längst in tvättstuga. Vi har haft byggfirma här som kikat på den delen av huset och lämnat offert, så mycket som händer just nu i vår Dröm!

Gravidyoga & njutig vecka

(Gravid)hängselbyxor från Tradera (ursprungligen H&M), tröjan har jag fått av min syster 
 
I veckan har jag varit så glad att kroppen fungerat felfritt. Har känt mig stark och pigg jämfört med veckorna innan. Det var katastrofdåligt väder i början av veckan, det gjorde att jag höll mig inne och det gjorde gott för hela mig. Minimalt med ryggsveda och annat. Bara njut. Har passat på att lägga mig tidigare än vanligt och legat och känt på sparkana med ett stort leende på läpparna. Så mysigt.
 
Mot slutet av veckan var jag på sämre humör. Jag är väldigt sällan på dåligt humör. Kändes som att prick allt jag tog mig för gick fel. Så i fredags bestämde jag att "jaja, skruttdagar får alla ha, nu gör vi vårt bästa för att vända det här till en fin helg". Och vilken helg det blev...
 
... Började lördagsmorgonen med att mata, släppa ut och pyssla om alla djuren. Åt god frukost i lugn och ro innan jag styrde kosan mot stan och något helt nytt för mig. På med träningsbrallan som varit liggandes i garderoben väldigt länge. Trycke i mig i en sport-bh och sedan gick jag på mitt första yoga-pass någonsin! Gravidyoga, vilken grej! Det var så härligt att känna hur blodet i kroppen pumpades runt. Hamnade i en egen liten yoga-bubbla och bara njöt av det hela. Längtar redan till nästa gång. Är så glad att jag unnat mig detta. Unnade mig också en kväll på badhuset med min bästa Matilda. Det gjorde ogtt för oss båda. Simma, basta och duscha, upptinade och mosiga efteråt, så underskattat sätt att umgås på!
 
I veckan har jag verkligen varit så lycklig över att det (förhoppningsvis!) ska komma en bebis i slutet av detta. Fällde en tår när jag insåg vilken fin pappa F kommer att bli. Har drömt mig bort till familjelivet. Till framtiden i Drömmen, men också, livet med en liten bebis i vårt lilltorp. Undrar hur bebisen kommer lukta? Om den kommer sova mycket eller lite, om jag kommer kunna amma (vore så mysigt!) och såklert hur den kommer att se ut. Kommer den vara lik F, eller mig? Eller en salig blandning av båda? Är så nyfiken och längtar så vansinnigt tills vi får träffa den lilla människan som ska göra oss till en liten familj.
 
I veckan har jag rensat kläder också. Bort med det som inte går att ha längre. Några få plagg är bortpackade för att plockas fram någongång i framtiden. Men det mesta åker på klädbytardag häri byn nästa helg. Så mycket fint, så mycket jag aldrig mer kommer att vilja använda. Kvar är någon enstaka bralla, lite kjolar och klänningar. Allt bekvämt, (än så länge) rymligt och mag-vänligt. Så skönt att göra plats i klädskrubben. Tror jag väntar några veckor till innan jag handlar något mer (förutom på klädbytardagen då) och då ska jag hitta ett skönt mys-set. Men så länge, duger det fint med mina större icke-gravidkläder och syrran-ärvda gravid-kassarna med kläder. Så tacksamt att kunna låna av varandra.
 
Känns som att jag börjat hitta mitt lunk nu. Inte planera för mycket på helgerna. Tid för vila och återhämtning. Men också massor med tid ute. Dagsljus på helgerna, rosiga kinder och lagomt med kroppsarbete. Tid med hästarna. Longera och köra vagn. Ledarskapsövningar. Sitta i hönshuset och skrota några minuter varje kväll. Pauser här och pauser där så orkar jag mer. Får mer gjort. Känner mig som mig själv mellan vilorna.
 
Är generellt mindre hungrig nu också, blir inte panikhungrig längre. Tidigare hade jag ett "kris-paket" på mitt kontor med frukt och riskakor i massor. Numera funkar det fint mellan frukost, morgonfrukt, lunch och middag. Skönt det.
 
Det mesta är skönt just nu. Magen är så mysig. Tröttheten överkomlig (vem är inte trött i november liksom?), ryggen mår fint, jag vaknar ibland på nätterna, men somnar lika fort igen. Det flyter på, och jag njuter av det. Älskade lilla bebis !
Visa fler inlägg