Veckan på backen #2
"Veckan på backen är en återkommande summering om vad som hänt på gården under veckan."
 
Det är sista dagarna av juni nu. Veckan före midsommar, och dagarna efter blev ljuvliga. Sådana dagar jag kommer minnas när jag är gammal tror jag. När livet levdes på riktigt. Fredrik är hemma, åh så skönt att ha honom hemma. Förstår inte hur man kan sakna varandra så hutlöst efter snart tio år ihop. Så tillsammanstid var vad vi sysslade med förra veckan. Med lugnt midsommarfirande, över lag god mat och tid för varandra.
 
En dag kom jag hem, supertrött från jobbet. Satte på pasta och slog av plattan på spisen lika fort. Packade ihop plånboken, en tröja att ha över axlarna och styrda kosan mot sommarcaféet i byn. Älskade tavlan ovan från konstutställningen. Älskar färgskalan.
Har spenderat en hel del tid med hästarna, förstås. En kväll när vi skulle ta hästarna till betet så tyckte ajg att Fapri var stapplig och såg trött ut. Puls i alla fyra benen. Varma hovar. Hjärtat i tusen bitar - trodde förstås det var fång. Dagen efter var allt lugnt, lite värme kvar i hovarna. Två dagar senare inga symptom alls. Hon har fått stå inne och sedan kommit ut i vinterhagen. Tar det lugnt med gräs framöver. Lilla kulmagen ska jobbas bort. Årvar har varit en klippa som vanligt. Bara sådär makalöst snäll.
I huset har vi jobbat på. Så kul när det går framåt. Vi har limmat och skruvat golvspånskivor till golvvärmen och Pappa har hjälpt oss att fräsa dem. Teamwork! Mamma var här några timmar och målade på bagarstugan med. Lite i taget, så blir det så tjusigt. Vi hade en liten konferans om badrummen och har nu äntligen hittat ett utseende vi gillar. Så svårt när man gillar gammal stil men bestämt sig att hålla toaletten hyfat modern. Är verkligen så otrendig som person. Börjat rota i stenfot, kakel/klinkerläggare och annat sådant.
Hönsen har fått sommarstädat i Hilton. De är så nöjda med livet. Går runt och pickat i sig diverse frön och mask. Hälsar på i lilltorpet. I stallet. Utanför bagarstugan. De är sociala och ljuvliga att ha på gården. Julia har fortfarande stundtals besvär med krävan, trist men hon verkar inte påverkad av det. Försöker fundera på hur och om hönshuset ska flyttas, känns inte som något semesterprojekt, vill bara ha fullt fokus på hus just nu.
 
...Sedan avslutades söndagen med några kilometers jogg med min kallblodskung. Var så lycklig in i hjärtroten. Hög på livet och allt vad det innebär. Vilken vecka alltså, då livet har levts fullt ut.
 
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress