Lördagskväll i Kyrkbäcken

Vilka junidagar som radats upp på senare. På tok för mycket kontorsjobb. Semestern är nära, och när den är över, väntar nya sunda rutiner. Mer hemmatid. Sådant jag funderar på om junikvällarna. Ikväll, en ljuvlig sådan.
Packar ved, mackjärnet, mat och fiskespön på flaket. Älskar vår flakbil.
.. och åker hit - till ett av våra smultronställen. Kyrkbäcken.
Här finns bryggor i plural. En timrad lada med grillplats. Gott om ved och sittplatser.
Dukade upp middag; raskerbröd, kantarellsås, västerbottensost och läsk. Ett mysslyckat försök med kolsvarta mackor blev det. Men sedan fick jag till det.
Så fantastistk gott. Fredrik fick mackjärnet av pappa i julklapp. Tror inte vi använt någon julklapp så mycket som vi använt mackjärnet.
Sedan fiskade vi, jag och han jag är kär i. Någon enstaka mygga som surrade runt oss, men inte mer än så. En ruta mörk choklad med halvssalt. En ljummen junikväll, tillsammans.
Vårt nyårslöfte för året var att äta middag ute oftare. Numera händer det rätt ofta. Älskar det, hur mackor till middag kan bli helfestligt. Hur vi varvar ner, pratar om annat än hus och jobb, skrattar högt och är här och nu. Mer sådant i sommar tack.

Drömmens planlösning

Jag vet att det varit önskat lääänge, men har sugit på karamellen med rumsindelningen in i det sista. Men nu är allt klart, och såhär kommer planlösningen i Drömmen att se ut! Som ni ser är huset väldigt fyrkantligt, det är så himla mycket större än man någonsin kan tro när man kikar på't utifrån. Jag tänker att jag förklarar lite ingående;
 
Nedervåningen 
(övre papperet på bilden)
 
Yttre hallen - Man kommer in i vår varmbonade hall, med sittbänkar och garderober för ytterkläder. Ena sittbänken kan man stäla av sig skorna under, och den andra har lock för förvaringsutrymme för mössor och vantar.
 
Inre hallen - Andra hallen man kommer in i är ett "mellanrum" (sådana har vi gott om), vi tänker någon tjusig byrå och så. Under trappan kommer elcentral och lite annat praktiska grejer att vara. Kombinerat med städskrubb.
 
Kök - Går man till höger i inre hallen kommer man till husets hjärta - köket! Det blir walk-in skafferi, vedspis och ljusinsläpp från två håll. Köksinredningen i vinkel, vi tänker överskåp på ena väggen, inte på andra. En synlig timmervägg och matplats för fyra personer ungefär.
 
Kontor - Här är ännu ett mellanrum, med tjusig kakelugn och magisk utsikt mot sjön. Här blir någon typ av snyggt skåp för bokföringspärmar och räkningar (... så tråkigt att ha i ett hus, ellerhur?) och något sorts skrivbord, hoppas kunna använda detta lite som sällskapsrum utimellan. I rummet rums också tre dörrar till toalett, tvättstuga och matsal.
 
Matsal - Detta var länge, länge tänkt att bli vårt sovrum, med mycket garderober och en rund kakelugn. Men sedan beslutade vi oss för att vi hemskt gärna vill rymmas att bjuda hem mycket folk och plats för sovrum kommer vi att ha på övervåningen. Långt, långt bort i framtiden kanske vi gör en rokad och har sovrum här ändå, men då måste drömmen om växthus eller inglasning att sitta och äta i gå i uppfyllelese. Som sagt, många, långa år innan vi är där. Matsal, en ljuvlig sådan!
 
Tvättstuga - Här kommer tvättmaskin, torktumlare, torkskåp och jordvärmepump att rymmas. Måste ha riktigt bra högtalare här så jag kan lyssna å ljudbok medan jag stryker. Så lyxigt med ett eget ställe för all eländig tvätt.
 
Badrum - På nedervåningen kör vi en större variant med toalett, kommod, dusch och väggskåp. En hel drös med garderobsblommor ska vi försöka få in, som en liten djungel vill jag ha det. Det blir stort och härligt, precis som han önskade, min F.
 
Trappen - Trappen upp tänker jag bita tag i och få trären. Ett hästjobb antar jag, i övrigt får den vara precis som den är, tycker den är så charmig.
 
 
Övervåningen 
(nedre papperet på bilden)
 
Hall - En hall där vi planerar för ett rekordeligt linneskåp för sängkläder.
 
Toalett - På övervåningen blir det en enklare variant med toalett och handfat. Vi kommer att ha samma yta som vi har i lilltorpet nu, förutom att vi rymmer tvättmaskin, skåp och dusch här också.
 
Sovrum - I det mindre sovrummet kommer Knut att få sova tills den dagen vi kanske får ett barn. Svindlande tanke, det är svårt att planera för något sådant när man inte har barn sedan tidigare. Hur stor plats tar de? Knut vet vi - han kommer rymms gott och väl tills den dagen eventuellt är kommen.
 
Vardagsrum - Nästan en fjärdedel av huset kommer att vara vårt vardagsrum med panoranafönster och öppet till nock. En stor soffa, fåtöljer och filmkvällar i oändlighet. Något mer måste vi hitta på med, rummet är stort och det finns mycket yta.
 
Sovrum - Sista sovrummet blir mitt och Fredriks. Kanske blir det tillräckligt, kanske måste vi en dag flytta ner till matrummet. Det får vi lösa då. Men just nu - väldigt nöjda över att få sova med finutsikten över sjön.
 
...
 
Huset i sig blir mellan 180-200 kvm när det är klart. Med rejäla timmerväggar och ungefär 2,80 i takhöjd (förutom i badrum/tvättstuga där vi sänker till 2,40). Öppet till nock i vardagsrum och i yttre hallen, blir riktigt häftigt. Det är lite mek när man har fyra väggar att förhålla sig till, men jag tror att vi hittat en lösning som blir optimal för oss. Så glad över att detta är vårt blivande hem. Vi har så mycket kvar, men det värsta/mesta är ändå gjort, så glad och tacksam för det!

Om lugna lördagen

Tisdag och vi tittar tillbaka på midsommarhelgen.
Var ute en sväng på morgonen. Gick sedan in när regnrusket fortsatte hålla ett hårt grepp om backen. Tupplurade, tittade på kakel, kommoder, tapeter och allt annat som behövs för att färdigställa ett hus. Det är så mycket kul (och arbete!) framför oss nu. På aftonen tänkte vi att nähä, det här duger ju inte - NÅGONTING måste vi ju få gjort trots superförkylning (F) och sympaitrötthet (jag). Så vi cyklade runt sjön.
Fredrik gled runt på sin nya cykel. Han fick den av mig i födelsedagspresent. Den är så löjligt fin tycker jag.
Vår byaväg - alldeles ljuvlig. En smal, skumpig och hålig historia. Faktiskt med gatlysen. Känns lyxigt. Vi cyklade genom sol-regn-moln-vindpustar. Alla väder har midsommarhelgen bjudit på.
På andra sidan sjön, där man cyklar från grusväg til storvägen så plockade  någon ett fång med lupiner. Hatkärlek till de där rackarna. Men de är ju så, så, så vackra.
Tänker att jag alltid ska ha en bukett med sommarblommor på köksbordet i sommar. Eller i cykelkorgen, sådan humörhöjare!
Hemma på backen igen. Hej, hej hästarna!! Visslar försiktigt, de kommer direkt.
Hemma på backen igen. Klia hästarna i pannan. I blåsten.
Hönsen fick midsommarrester. Bröd, någon liten snutt älgkött, koks färspotatis och jordgubbar. Det var fest förstår ni.
Fina, fins Ernst. Han vill inte bli buren eller gosad med. Men väldigt social, vill kika in aaaallt som händer på gården och händer något läskigt (typ besök av rovfågel) så har han varnat damerna för längesedan och alla har gömt sig. Imponerande.
 
Så en trött, halkrasslig lördag på backen. Fint så, utan krusiduller liksom.

Veckan på backen #2

"Veckan på backen är en återkommande summering om vad som hänt på gården under veckan."
 
Det är sista dagarna av juni nu. Veckan före midsommar, och dagarna efter blev ljuvliga. Sådana dagar jag kommer minnas när jag är gammal tror jag. När livet levdes på riktigt. Fredrik är hemma, åh så skönt att ha honom hemma. Förstår inte hur man kan sakna varandra så hutlöst efter snart tio år ihop. Så tillsammanstid var vad vi sysslade med förra veckan. Med lugnt midsommarfirande, över lag god mat och tid för varandra.
 
En dag kom jag hem, supertrött från jobbet. Satte på pasta och slog av plattan på spisen lika fort. Packade ihop plånboken, en tröja att ha över axlarna och styrda kosan mot sommarcaféet i byn. Älskade tavlan ovan från konstutställningen. Älskar färgskalan.
Har spenderat en hel del tid med hästarna, förstås. En kväll när vi skulle ta hästarna till betet så tyckte ajg att Fapri var stapplig och såg trött ut. Puls i alla fyra benen. Varma hovar. Hjärtat i tusen bitar - trodde förstås det var fång. Dagen efter var allt lugnt, lite värme kvar i hovarna. Två dagar senare inga symptom alls. Hon har fått stå inne och sedan kommit ut i vinterhagen. Tar det lugnt med gräs framöver. Lilla kulmagen ska jobbas bort. Årvar har varit en klippa som vanligt. Bara sådär makalöst snäll.
I huset har vi jobbat på. Så kul när det går framåt. Vi har limmat och skruvat golvspånskivor till golvvärmen och Pappa har hjälpt oss att fräsa dem. Teamwork! Mamma var här några timmar och målade på bagarstugan med. Lite i taget, så blir det så tjusigt. Vi hade en liten konferans om badrummen och har nu äntligen hittat ett utseende vi gillar. Så svårt när man gillar gammal stil men bestämt sig att hålla toaletten hyfat modern. Är verkligen så otrendig som person. Börjat rota i stenfot, kakel/klinkerläggare och annat sådant.
Hönsen har fått sommarstädat i Hilton. De är så nöjda med livet. Går runt och pickat i sig diverse frön och mask. Hälsar på i lilltorpet. I stallet. Utanför bagarstugan. De är sociala och ljuvliga att ha på gården. Julia har fortfarande stundtals besvär med krävan, trist men hon verkar inte påverkad av det. Försöker fundera på hur och om hönshuset ska flyttas, känns inte som något semesterprojekt, vill bara ha fullt fokus på hus just nu.
 
...Sedan avslutades söndagen med några kilometers jogg med min kallblodskung. Var så lycklig in i hjärtroten. Hög på livet och allt vad det innebär. Vilken vecka alltså, då livet har levts fullt ut.
 

Varför vi målade Drömmen vit!

Det här med att renovera gamla hus. Så fantastiskt - hade inte velat göra annolunda. Men en sak som förr gnagt mig över hjärtat var det faktum att många, många har åsiker om ens val, ens metoder och så gällande renoveringen. Nu tänker jag annorlunda än då. Känner mig tryggare att dela med mig om hur vi tänker och gör. För vi gör precis som vi vill. Vårt drömhem. Vår gemensamma dröm. Fredriks och min. Ingen annans.
Drömmen var en gång i tiden faluröd. När vi köpte loss stället 2015 så var ingen färg kvar. Ett hus som ser så himla charmigt ut en bit ifrån. Men närmare såg man, den dåliga panelen, hur en saknad plåt över ett fönster kunde förstöra timret. Hål i tegelpannorna. En södervittrad skorsten och en tjusig farstukvist som var genomrutten.
Drömmen har förr varit 1/3 större än vad den är idag, och har stått 90 grader åt andra hållet. Hade alltså ingången mitt emot ladugården, och gaveln där ingången är idag. Byggdes 1864, timrades ner kring 1909 och timrades upp igen 1911 (förmodligen klart 1913). Inga originalfönster kvar. Orgiginalpanelen överspikad. Dessa historier har gjort det lättare för oss att ändra på husets utseende. Plocka bort någon fönster. Bytt färg på det (!) och material på taket. Ja förändrignarna är många, men vi har alltid plockat med små detaljer från Drömmens tidigare utseende.
Så länge vi har varit tillsammans och drömt om hus, så har vi drömt om ett vitt sådant. Det är liksom vår gemensamma grej. Ett vitt hus på landet. När Drömmen inte längre hade någon färg, och än mindre sitt orininalutseende så var beslutet lättare att ta. När huset också saknade avlopp, el och all inredning såsom kök, så var det ännu lättare, så orört, som att ingen behövt tänka på planlösningen förr. Som att det stått och väntat på räddning.
Tro mig. Jag tycker också att Drömmen var supercharmig med faluröd färg. Farstukvisten är helt otrolig. Ja mycket på huset är så magiskt fint. Men det är inte vår Dröm.
... Så tillsammans har vi skapat det vi drömt om. Med små viskningar från förr. Vi har tagit tillbaka husets originalpanel. Med liggande panel, midja och sedan stående panel längst ner. Med ny färg, färgen vi valt. Sedan kommer en varmbonad entré att byggas där vindpappen syns idag. Med sadeltak. Så som vi drömt om och planerat.
 
Originaldörrarna kommer att plockas ner och återanvändas på ett eller annat vis. Och drömdrörrar, i ny kulör, men samma utförande (med bättre isolervärden och så) är beställd till i höst. Fönstren har ny tappning på spröjsen, originalen var flaggfönster - dessa en drömvariant. Fodren likaså. Vi bestämde tidigt, tidigt att just sådana foder ville vi ha. Tyckte de var det absolut finaste som fanns. Så enkla, men det händer något.
 
Summan av alltihopa - Drömmen är ju det, vår dröm. När huset förändrats så mycket under de 154 åren det funnits så tycker i alla fall jag att vi kan fortsätta med det i vår egna tappning. Så att vi som faktiskt bor här också trivs här och känner att fasiken, så bra det känns att lägga ner all tid och alla pengar och få till det precis som vi vill ha det.
 
En del säger att det var finare förr. Det är okej att tycka så. Men efter alla timmar och alla tusenlappar vi lagt ner så är det lite smått taskigt att uttrycka det till oss. För här skapar vi vårt hem. Ingenting för att stilla någon annans behov. Bara för oss, vi som lever livet här på backen. Så jag hoppas i fortsättningen, att tankarna om hur vi väljer saker faktiskt får stanna som en tanke. Glädjs istället med vår lycka, vår lycka över att få skapa vår gemensamma Dröm.
 
...
 
Tycker om er så mycket, är så glad att ni är med och hejar på oss i denna husresa!
 

Hur ser det ut på gården?

Det har gått någon vecka sedan vi (mest F och svärfar, men också pappsen och jag) gjorde iordning gården lite. Pappa tog några svängar till återvinningen (eller bränngropen som vi slänger oss med här i inlandet). Svärfar körde en hel drös med stenar som kommit upp i diverse projekt, grävning av jordvärme och så. Fredrik körde ut en hög med matjord och hästskit vi sparat. Sådde in hela alltet med traktor och bultade. Jag krattade lite och gick med handsåare där det inte gick att komma åt med traktorn.
... och titta! Här börjar det komma ut, små, små grässtrån. Här valde vi att göra om befintlig gräsmatta då det stack upp så mycket sten. Blev vansinnigt fint. I samma veva fick hästarnas gamla lill-hage ryckas upp och bli vall.
Här har ni vår nya stenmur! De stora stenarna skottade grävargubbarna dit under avloppsgrävningen. Sedan kompletterade F och jag med lagomt stora stenar (fick ändå köra dem med traktorn!) och nu känner vi oss klara. Tycker det blev så fin inramning. Hästarnas hage, stenmuren och sedan jordkällaren. Den här utsikten ser man när man kommer upp på backen från byavägen.
Från gården har man denna vy. Ännu en bit ny, utfylld och insådd gräsmatta. Stenmur. Och magiska vidder. En skymt av våra fingrannar. Längst där borta, skogen där jag gärna rider och kör.
 
Det är fortfarande massor med jord och lera överallt. Inga grusplaner, stengångar eller rabatter någonstans. Men lite i taget, så kommer vi ju faktiskt framåt med hela alltet. Fredrik säger att han ska spela fotboll på den här gräsplätten i framtiden. Klippa den med hans drömgräsklippare (ja, alla drömmer vi om olika saker här i världen). Målbilder, det är bra det!

Den lugna midsommaren på backen

Det är fredag och Midsommarafton när vi vaknar. En långsam morgon, äter rostmackor, stökar bort i köket, ger hästarna mat och släpper ut hönsen. De festar loss på en bit vattenmelon. Jag har dubbla tjocktröjor, ruskvädret är igång redan före tio. Vi pustar ut - så skönt att inte ha stora midsommarfesten i år.
Igår kväll dröjde vi oss kvar i huset ett tag satte golvspånskivor. Limma, skruva och få allt att stämma på slutet. Roligare än jag trodde det skulle vara. Pappa hjälper oss att fräsa, så guld värt. Pappa kommer  på självade Midsommarafton med. Borrar hål i väggen för slang, allt jävlas idag, sådana dagar finns också. Jag stökar lite på övervåningen. Stoppar ner skräp i en sopsäck. Sorterar verktyg. Bär bort lite sten jag hittar runt huset. Lite i taget, så känns det nu.
Sedan åker vi till Bonnstan i Skellefteå. Sitter tätt ihop med Fredriks familj och släkt i deras lilla kammare och fikar. Tycker om dem allihopa så mycket. De lovar att de ska hälsa på i sommar, jag ska se till att det blir så. Sedan åker vi till stora mataffären, lastar på somrig, god mat. Och kommer hem till backen, låter Midsommar vara lugnets dag i år.
Det ser lite eländigt ut på backen. Staketet har gått sönder. Gräsmattan vi sått in har inte tagit sig ännu. Grådsplanen är lerig. Jag älskar vår plats så mycket ändå. Lever i symbios med allt arbete. Undrar försiktigt hur livet ser ut om ett år? Hur firar vi midsommar då? Hur långt har vi kommit på huset? Det ska bli så spännande, alltihopa.
Vi somnar i soffan mellan våra två förrätter. Två timmar. Ser en film. Springer ut i regnet och plockar vår egen sallad. Springer ut i stallet och ger hästarna kvällshö. Äter en rejäl klick med Kalix löjrom, mört älgkött, färskpotatis och jordgubbar. Det känns som att vi är i en sommarstuga vi aldrig behöver åka hem ifrån.
 
I år tar vi en lugn Midsommar, och så skönt det blev.

Uppdatering om renoveringsläget i Drömmen

Jag har uppdaterat väldigt lite om renoveringen på senaste. Det har två olika anledningar;
 
1. Det har varit för mycket annat. Till slut fick vi stänga ner bygget i nästan två veckor för att plantera skog, göra vårbruk och jobba på kontorsjobb. Sedan en Kanadaresa på det.
2. Vi håller på med golvvärmen och det är så himla tråkigt att dokumentera tycker jag.
 
Men. Hur som helst. Så kämpar vi på. Fredrik, jag, pappa och svärfar. Med lite gästspel från rörmokaren Olofsson också. Guld värda, hela gänget.
 
Vi har någon liten springa kvar att dreva i kök och matrum. Kontoret och skafferiet är så gott som klart. Hallen likaså. Kvar är toalett och tvättstuga, där sista slängen av vvs i golvet slutföras.
 
Vi har fått hem alla golvskivor till golvvärmen på nedervåningen. Pappa är expert på att fräsa övergångsspåren och jag låter honom gärna göra jobbet. Tycker ritningen är krånglig och har inte riktigt förstått varför man gör som man gör. Men övriga gänget är uppdaterade, tack och lov för det.
 
Just nu funderar vi mycket huruvida vi måste lägga en OSB-skiva under golvskivorna för att nivåskillnaden mellan toalett och övriga rum inte ska bli så brutal. Toaletten ska flytspacklas och kommer därför att bli högre än resterande golv. En rejäl tröskel tänker jag gör susen, men det är något vi håller på att kolla upp just nu.
 
Så snart börjar vi lägga igen golven. Kanske med OSB-skivor först. Eller bara golvspånskivor. Har börjat kika på golv och om jag får önska blir det ett äkta furugolv. Fredrik förespråkar ek. Vi får se vart vi hamnar, bra blir det nog oavsett.
 
Så då vet ni vad som händer i Drömmen. Fräsning, sista slängen isolering (på nedervåningen) och en jäkelens massa beslut! Lovar att skriva några fler rader (även om de långtråkiga grejerna) framöver!

Om att hälsa på hemma.

Nämen hörrni, första delen av helgen var ju helt fantastisk. Som när jag tog flakbilen någon liten mil söderut, till min barndomsby och mina föräldrars fina ställe. Åh vad hemtrevligt det är h e m m a. Hemma i Åbyn, åh, så härligt det är att få åka hem till mamma och pappa och få vara lillasyster för ett slag.
Vi åt, och åt, och åt av den grillade maten, potatisgratängen, och åt efterrätt på det. Jordgubbar och glass i en stor hög på kristalltallrikarna. Sedan väntaade en varm badtunna på oss allihopa. Min ena syster, hennes Linus, deras dotter Allie, mamma, pappa och min systerdotter Aisha vars morsa fick ärenden till Spanien. Hon saknades, liksom min F. Men vi fick roa oss så gott det gick, vi tappra, badsugna.
Aisha blir sex i augusti. Kan dyka i badtunnan, göra volter på studsmattan och vägrar lära sig cykla. Mosters tjej, alldeles ljuvlig på alla sätt och vis. Himlar med ögonen åt en, kikar över kanten på sina godisprydda glasögon och ser sådär superklok ut. Djurvän, duktig storkusin och säger roligheter mest hela tiden.
Efter badet blev det pyamas och mys med kattungarna.
Fyra stycken småsyskon till Knut. Man smälter för mindre.
Alltsååååå. Två flickor och två pojkar, som letar nya hem, helst på landet.
... och Knuts mamma Sussi, lika ljuvlig hon. Lika speciell som sin son. Superduktig mamma.
 
Så var det bara att packa ihop badväskan på flakbilen och åka hem, med solen i ögonen och hjärtat varmt av familjemys. Vill göra det om och om igen.

Veckan på backen #1

"Veckan på backen är en återkommande summering om vad som hänt på gården under veckan."
 
 
Det närmar sig midsommar och det känns som att allt ska hinnas med just nu. Fredrik har varit bortrest, i Kanada närmaste bestämt, så jag har varit ensam hemma på backen. Det har varit väldigt bra på ett märkligt sätt. Jag har haft tid för saker jag vanligtvis inte har tid för. Prioriterat helt annorlunda mot för i vanliga fall. Har vilat, sovit och varit med djuren så himla mycket. Men oj vad jag längtat efter min fästman! Något jag uppskattat väldigt mycket är att jag hunnit med två lugna middagar med fina vänner, samt en med nästan hela familjen med. Mer sådant, tack!
Jag har spenderat massor med tid hos hönsen. Egentligen inte gjort så mycket alls. Mest suttit och klappat och pratat med dem. Det är så hemtrevligt att ha dem nära. En kväll hade Julia stopp i krävan. Hjärtontet på det alltså. Såg ut som ett ägg som fastnat i bröstet på henne. Försökte få henne att kräkas, men det var förgäves. Tillslut gav det med sig av sig självt. Men otäckt var det. Förstår ju att allt kan hända med djuren, men det är så vansinnigt sorgligt när man ser att de har ont eller inte mår helt hundra. Nu mår hon bra igen, tack och lov för det. Förmodligen blev det stopp av all gräsfrö hon ätit från vår blivande gräsmatta, så senaste dagarna har de varit instängda i hörummet.
Hästarna har fått börja beta kvällstid nu. Det är ljuvliga tider framför oss nu. Det är så mysigt att gå ner och hämta dem på kvällen. De kommer svassande genom gräset och följer gärna med upp igen. Jag måste inhandla ett el-aggregat som går att koppla till bilbatteri och tråd till trimmern så jag kan göra iordning hagen för hela-dagenbetande. Efter midsommar är det nog dags, nästan så jag längtar för hästarnas skull, jag vet hur härligt de kommer att ha det nere på betet.
 
Hästarna har förstås prioriterats högt under denna vecka. Har kör och ridit och nästan fällt en tår av lycka när Årvr lockrent tog högergaloppen på volten uppe vid skogsbilvägen. Sedan är han så svag på höger sida så galoppen är kantig. stötig och ser nog inte mycket ut för världen. Men ändock. Höger galopp liksom, som vi kämpat på med den. Fapri har fått vara ute och jogga med sin speedcart. Hon är så positiv till prick allt just nu.
I fredags efter jobbet hann jag bara lämna hästarna på betet så mullrade åskan 7-8 kilometer bort. Fick gå ner och hämta dem och bara på någon ynka minut hällde regnet och haglet ner över oss. Direkt vi kom in i stallet gick strömmen i hela grannskapet. Lite otäckt är det allt, med naturens krafter. 
Helgen fick sig ett märkligt slut när jag ringde svärfar och han stressad berättade att det brann i rågången mellan våra skogsskiften. Jag kastade mig i bilen och åkte iväg till Svarmora där brandkåren från Burträsk redan var på plats. Mamma och pappa kastade sig i sin bil och höll ställningarna på backen då jag eldade i bagarstugan undet tiden, de är bara bäst, ställer alltid upp, utan att fundera<3 Brandkåren fick bukt på branden men när svärfar sedan åkte hem för att äta pyrde det upp igen och nya lågor slog upp. Området blev ungefär tre gånger så stort och brandkåren fick göra en ny utryckning. Upp och ner för branta, jobbiga backen med vattenkannor blev det. Skavsår som gör det omöjligt att ha i princip allt utom Fredriks foppatofflor storlek 43. Var så jäkla trött när det hela var över. Och drömde mardrömmar om att allt brann, hästarna, husen. Efter andra utryckningen satt jag brandvakt med en magisk utsikt. La mig ner i riset och gjorde absolut ingenting. Hann fundera rätt länge och kom fram till att just det där ska jag ta mig tid till lite oftare - ingenting. 
Sprang förbi vår plantering påväg upp mot branden. På vägen ner hann jag inspektera lite, de flesta av de 3000 plantorna verkar leva ännu! Det ska bli riktigt roligt att följa skogens tillväxt här. Söndagsutflykterna är givna framöver.
Slutligen så har bagarstugan efter en hel del dramatik med sex kajor som damp ner genom skortstenen (det är en väääldigt lång historia, som jag kanske filmade en del av-men vet ärligt inte om jag vågar visa det för er, haha!). Tillslut så blev bagarstugan uppfräschad, men bakningen fick jag skjuta upp. Kastade in hälften av degen jag satt i ugnen och gjorde en superstor limpa. Resten hamnade i soptunnan. Så längtan efter en lugn, ledig dag i bagarstugan återstår.
 
Så snart är veckan utan Fredri över. Det har varit djur, vila och dramatik på slutet. Inget bygge alls, bara lantliv. Nu är jag minsann redo för sommarens marationbyggande (och någon ledig dag i bagarstugan däremellan).
 
Visa fler inlägg