Kvällspigg bebis och viktprat

Skorna från mountain horse, tightsen (sådana som går lååångt över magen) har jag fått av min syster, klänningen är ny-loppad på Pingstkyrkans sencond hand i Skellefteå, koftan är 4 år gammal från BikBok och halsduken är från Gant.
 
...
 
Älskade lilla skrutt vad du gör kullerbyttor om kvällarna nu. Och dagarna. Kan till och med känna sparkar när jag går och rör mig, vilket är något nytt. Fint känns det och glad blir jag varje gång. Galet hur fort man vänjer sig att ha en kickande unge i magen.
 
Jag känner mig sannerligen bortskämd just nu. Sover gott. Kan vara aktiv. Ingenting gör ont. Inga besvär. Jag är pigg om kvällarna igen. Njuter av livet och graviditeten. Precis som jag önskar att det fick kännas för alla.
 
Jag har börjat rensa här hemma inför din ankomst. Flera kartonger med "släng" och "skänkes" och "säljes". Det är skönt att ha börjat och rummet som är helt klart - vardagsrummet - känns nu så hemtrevligt och redo liksom. Om tre veckor ska jag vara julledig i två veckor. Då ska vi boa och vara klara med rensningen hade jag tänkt. Och bara vara lediga.
 
Du har egna rutiner nu. Kvällspigg och morgontrött. Undrar om det kommer att hålla i sig till att du är ute hos oss. Just nu känns det som att det får bli hockey-du-vill. Vakna nätter eller dagar, bara vi får vara med dig.
 
I helgen som var hade vi sista gravidyogaträffen. Det har varit fem ljuva gånger. Ska absolut fortsätta här hemma. Men lite skönt är det, att ha hela helgerna på hemmaplan nu och slippa swiha iväg till stan varje lördagsmorgon. Tanka med hemmatid.
 
Denna adventsvecka har jag längtat extra mycket efter dig. Kan inte vänta tills nästa år. När vi ska ta barnvagnen med på skyltsöndag och fika på caféet. Året därpå och därpå när vi ska se jukalendern tillsammans. Ditt första förskolepyssel att hänga i granen. Adventsfrukostar med vänner och sedan julafton hela familjen. Äsch, så mycket fint vi har framför oss.
 
Men nu är nu och det gäller att njuta av preggo-tiden också. Ingen uppmaning till alla gravid där ute - jag förstår att det kan vara så jäkla tungt för vissa. En pest och pina. Men för mig, som mår så bra, så är det bara att njuta av det. Tänker att det är begränsat med gånger det kommer hända, så jag vill rikigt känna myset varje dag.
 
Du växer och lägger på dig gram på gram nu. Vilket gör att jag också växer. Jag älskar min mage. Den är så mysig att ligga och stryka på. Barnmorskan tyckte att jag lagt på mig något kilo för mycket, och då är det ändå marginal bit kvar innan vi är uppe på tvåsiffrigt. Vilket gör mig lite förbannad och upprörd. Är så tacksam att jag får må bra och vara aktiv och slippa ha ont. Kunna fortsätta vara hästägare, hönsmamma och leva lantliv prick varje dag. När alla värden är perfekta, då kan inte något enstaka kilo spela in. Det är ju absolut ingenting som får att göra något åt ändå. Så jag fortsätter att stolt visa upp min mage med så värdefullt innehåll.
 
Så hur många kilon det än blir i slutändan. Så spelar det ju ingen roll. Så länge jag får hålla i dig i slutet av denna preggotid. Älskade skrutt.