Första advent och skyltsöndag i byn

Publicerad 2018-12-02 18:13:57 i Besök på backen, Jul på backen,

Första advent. Vädret var så jäkelens grått och brunt idag. Men hjärtat så varmt efter dagen ändå. Vi överlevde november, liksom! Helt klart värt att fira. Å vilken dag det blev, vi tar en titt;
Det var morgon och snöblandat regn landade ljudlöst på backen. Fick finaste av besöket på backen, min älskade bästis Julia med hennes Oliwia. Ett av mina hjärtebarn jag håller så varmt om hjärtat. J bor i södra sverige, på västkusten. På tok för långt bort. Men är så lycklig över de stunderna vi får tillsammans.
 Och nu, när hennes O 1,5 år gammal följer med hem också. Blir liksom lite för stort att ta in. Här leks det för fullt med Knut som ligger i korgen och busar.
Just precis så lagomt trångt. Världen bästa barnvakt.
Sedan bylsade vi på oss och gick ut. Allt lika lugnt och skönt som vanligt på backen. Allt det grå och bruna gör liksom mindre direkt det blir december. Men om jag fick önska, så hade snön gärna fått komma snart.
Alldeles ljuvligt att ha en liten hjälpreda. Kastar brödbitar till hönsen så det står härliga till. En totalt orädd men försiktig tjej, varm och omtänksam redan nu. Precis som sin mor.
Det är märkligt det där, när ens bästis får en bebis. Kärleken till O är så obeskrivligt stor. Så mycket jag ska hinna lära henne! Rida ponny, mata höns. Vi ska titta på norrsken, bada i träsket och så ska jag baka tonvis med bullar åt henne.
Vi började lite smått med livets första ridtur på Fapriola. Bara en sådan sak! Hoppas få till en till kväll med bästis i veckan med. Så full i hjärtat efter en förmiddag med dessa.
Så swishade de hemåt och vi blev ensamma kvar på backen.
Fint läge att fönstertitta hemma hos sig själv. Vi har julpyntat lite sparsamt i år. Nya (loppade) ljusstakar. Åh. Lilltorpet ändå.
Sedan piffade vi lite och klädde oss varmt med dunjacka och åkte de fyra kilometrarna till byns "centrum".
Hämtade upp min vän Nicki som flyttat till byn från Tyskland, så glad för det! Vi fikade med F's familj. Fantastiskt att få introducera dem för varandra. Sedan gjorde vi byn, F, N och jag.
Fikade ljuvliga saffransbullar på Skråmträsk Kvarn. Vårt sommaröppna och numera "då och då"-höst och vinteröppna café. Omnämnda i Whiste guide, ja man får sträcka på sig lite extra när man pratar om byns företagare, så många driftiga vi har.
Ingers loppis i gamla affären, Skråmträsks foderbutik, vår lanthandel, morsade på Byaföreningen som stod utanför affären och bjöd på glögg. Avslutade alltsammans med ett besök på skoaffären. Fyndade några få, fina grejer och hann kolla ut lite julklappar med. Älskar vår by.
Vi är ungefär trehundra personer som bor här. Vi känner inte så många av dem egentligen, men för varje person vi lär känna så älskar jag denna by mer. Jag flyttade hit som nittonåring, tänk att få bo här sedan födseln liksom.
Årets skyltsöndag i byn alltså. Med en god vän, saffransbullar, små fynd och alla fantastiska bybor. Nästa år har vi någon med oss i barnvagnen också, längtar redan.

Liknande inlägg

Kommentarer

Postat av: Jeanette

Publicerad 2018-12-10 09:56:30

Alltså Knut! Så bra namn till honom, är lite kär <3

Svar: Haha ja han är verkligen en Knut den där lilla sötnosen <3 Älskar honom! Kram
Isabell Lundberg

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Isabell, 26 år, Skråmträsk. Mellan sjön, byavägen och skogen ligger vår backe. Backen vi köpte 2015 som nu håller på att förvandlas till vårt drömboende. Här renoverar vi Drömmenhuset från 1864, bor i lilltorpet från 1909 och pysslar på med ekonomibyggnaderna - ladugården som blir till stall, logen, timmerboa och bagarstugan. Här bor vi, Fredrik och jag, tillsammans med mina två hästar Årvak och Fapriola, hönsen och tuppen Caesar samt katten Knut. Följ med på vår renoveringssaga!

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela