En sista vinter här?

Det är torsdag och lilltorpet luktar såpa. Jag verkar bli piggare och piggare ju längre graviditeten går och har swishar runt med dammsugaren, skurkäppen och såpskurat toaletten på alla fyra. Det är så härligt att vara pigg och fräsch i kroppen. Ute är det vinter. Snön kom i måndags och bäddade in hela backen. Så härligt, blir så genuint lycklig över snön.
 
Det är inte bara vackert, det blir ljust och rent prick överallt. Hästarna får mjukt fluff att gå på i hagen och hela världen blir så vintervacker att jag bara vill hänga ute på gården. Åh.
 
Vinter sa jag. Får mig att tänka på nästa vinter. Hur ser livet ut då? Jag hoppas så innerligt att det är sista vintern i lilltorpet. Att nästa vinter får vi bo i vår Dröm med jordvärme, stort träkök och drömdörrar. Om precis ett år, kanske jag såpskurat toaletten i Drömmen med såpa. Kan inte förstå, att livet i Drömmen kanske är så nära.
 
Det är mycket kvar att göra och jag är ingen större hjälp i huset just nu. Djuren, lilltorpet och så går fint. Men balansera på stegar och så går sämre. Någon timme här och var, men inte som förr. Men vi är på gång. Toalett, tvättstuga, kök. El, skivor på väggarna och tusen och åter tusen val. Allt händer precis just nu. Vi är alldeles pirriga precis varje kväll när vi går och lägger oss, ett steg närmare livet i Drömmen.
 
Det vore min stora önskan i livet, att få slippa bo här i lilltorpet en vinter till. De dragiga fönstren, kalla golven och otäta dörrarna. Att vara iskall in på märgen. Kommer vara så tacksam den dagen det är över. Och samtidigt, så myser vi på här. Det är hemtrevligt och hemtamt här. Eldar vi blir det varmt och gott, det är ombonat och lättskött. Som ett litet tomtehus vi fått låna såhär i juletider. Tacksam att kunna göra denna renoveringsresa - och samtidigt ändå bo så bra. Trivs så fint på gården med.
 
Men fåår jag önska (och det fåår jag ju) så är detta den absolut sista vintern i lilltorpet. Vem vet? Kanske blir det så? Kanske inte?