Första snön och - Tillsammans

  

Första snön är här och jag känner mig överrumplad. Hade nog tänkt ha höst ett litet slag till. Men vintern är fantastisk och vår backe likaså.


Kommer hem från körning i snömådden. Trots fyrhjulsdriften var det småläskigt ibland, men jag kör försiktigt och försöker rensa bort jobbtankarna och välkomna hemmalivettankarna. Väl hemma äter vi köttbullar gjorda av älgfärs och hemgjort potatismos, han är fantastisk på det mesta, min F. 

Sedan slumrar han i soffan, precis som min pappa alltid gjorde under hela min uppväxt. Det känns tryggt och hemtamt. Sedan klär han sig med varma snickarkläder och går ut med pannlampan skrikande från den mössklädda pannan.

Jag hivar in tvätt i tvättmaskinen, packar in disk i diskmaskinen och börjar med torsdagsstädningen. Vattnar blommorna, skurar med såpa och när jag vädrar mattorna så pirrar det till i magen. Det lyser i Drömmen. Så overkligt verkligt. Han jobbar där i, för varje skiva till trossbotten blir vi lite närmare inflytt.

Tillslut känns lilltorpet någotsånär som färdigt. F kommer in. Han är smutsig och trött, men glad och berättar ivrigt att han lagt klart skivorna till trossbotten i ännu ett rum. Vi hinner inte ses så mycket nu för tiden. Så jag har förberett och dukat fram fika till oss.

Vi sitter där, alla tre, Knut är alltid med oss. Vi pratar om framtiden och vad som väntar framöver i vårt liv. Vi pratar om helgen och Drömmen. Bestämmer oss för att umgås i helgen, äta god mat och arbeta tillsammans på gården. Tillsammans - ett av mina favoritord.

Så nu väntar först en fredag med kortdag, besök av gjutbilen, gourmetpåse från restaurang Stadskällaren. Och sedan, kånkande av plankgolv, sista höstfixet och hästfixet. Lite träning och ett litet besök hos en kär vän också. Men mest, tillsammanstid. Vad det behövs känner jag!

#1 - - Emmeli:

Underbart! Ha en fin tillsammanshelg. <3