En morgon med lokal frukost

 
Det är tisdagmorgon och klockan ringer ett slag innan sex. Jag älskar att stiga upp tidigt och ha en lång morgon framför mig innan dagens bestyr väntar. Imorse var jag på väldigt bra humör och möttes av Årvaks morgongnägg ute i stallet. Han hälsar mig alltid välkommen, varje morgon. Sedan står jag utanför boxen och kramar om hans stura huvud en sväng och pussar mulen. Jag är lite pjåskig och tar på båda hästarna täcke, det snöar lite halvblöt snå som lätt blir till istappar i pälsen, går ut med Årvak först och låter sedan Fapriola springa lös till hagen, oftast är det full fart till höbalen som gäller. När hästarna tuggar hösilage så knäpper jag igång radion i stallet och mockar. Det om något är terapi, så många gåtor och mysterier jag löst under åren, sopar bort kissfläckarna och drar skottkärran genom nysnön, det går lite tungt men det är härligt att väcka kroppen till liv. Sedan går jag in, kokar te och ska micra hembakta grötbullar när strömmen går. På med kläder och ut i snöyran igen, byter propp och går in igen, ordningen återställt - kokar mitt te, brer mina mackor.
 
Känner mig rik när jag duker upp frukosten. Hårdbrödet från Kåge, grötbullarna hembakta, mejeriprodukterna från Norrmejerier och skedspetsen med honung kommer från Krångfors, inte alls många mil bort. Jag vill verkligen slå ett slag för att handla lokalt. Kossorna som producerar mjölk till våra mejeriprodukter håller landskapen öppna och bidrar till biologisk mångfald, bina som bor i Krångfors gör ett livsviktigt polleneringsarbete och handlar jag från Kåge tunnbröd ser jag till att bageriet han fortsätta att ligga lokalt och ge fler jobbtillfällen till min bygd.
 
Visste ni förresten att globalt sett är en tredjedel av maten vi äter beroende av pollinering? Vintern 2009-2010 dog en fjärdedel av Sveriges bisamhällen! Förmodligen en av världens viktigaste ekosystemtjänst, värt att stödja. Jag tänker att om jag köper honung lokalt så bidrar jag till att verksamheten kan hållas här i mina trakter och mina vila blåbär, hallon och liknande kan fortsätta växa som de alltid har gjort.

Veckan som gått - vecka 8

Under 2017 kommer jag att summera mina veckor. En kort uppdatering om vad som skett under veckan som gått med lite ovisade bilder.
 
 
» Veckans renovering/Drömmenfundering
Nu är alla planken i "salen" upplockade. Vilket jobb alltså. Jag har rivit bort i princip all tapet i salen och börjat i köket där också skivorna under måste slitas bort med kofot. Sedan åkte vi till fjällen och Drömmen har stått orörd i några dagar. Så har vi fortsatt fundera kring köket och kommit fram till att balkarna ska få titta fram under kökstaket och sovrumstaket. Det känns väldigt unikt, få personer kommer att ha ett kök som oss! Pappa har också lovat att bygga ett sånt plankbord jag bara kunnat drömma om tidigare, och materialet? vårt gamla plankgolv förstås, åh!
 
» Veckans hästaktivitet
Har inte ridit mycket alls i veckan, mest myst. Tänker att de fått sin lugnare period nu, först över jul och sedan har de gått väldigt lugnt sedan dess. Har trickstränat och börjat med "apport", Årvar är så duktig. Nu är det dags att de båda blir av med lite mage, det blir så mycket enklare inför sommaren då. Igår när jag kom hem från fjällen red jag övergångar mellan skritt och trav på åkern bredvid oss, inget höjdarpass men det var förstås väldigt mysigt ändå, att trampa på under orion och fiskarna.
 
 
» Veckans tips
1. Ull - Allt du vill veta och lite till. Strålande inlägg om ull, matierialet, kläder och skötselråd, så välbehövligt för mig som älskar ull och ylleplagg. Bloggen i sig är väldigt välskriven och läsvärd, slowfashion.
2. Grötbullar hos Lillafrun. Så, himla, goda, ni måste baka.
3. Hildas.se. Tycker om Sofias blogg så mycket. Hon har ljusa, trevliga bilder jag blir glad av och skriver så välformulerat och genomtänkt. Bjuder på fina tips, recept och glimtar från hennes lantliv.
 
» Livet i veckan
Vi har snart löst den trasiga diskmaskinen. Det var en råttknävel (mammas fantastiska ord) som gnagt sönder slangen till maskinen så den inte fungerade längre. Sånt som händer när man väljer att bo i ett gammalt torp. Jag har fortsatt att rensa hemma i pluggpauserna. Sopsäckar med onödiga, trasiga grejer lämnar nu oss för ett nytt hem eller sopsorteringen. Vi har börjat laga berg av matlådor för att underlätta i vardagen och alltid kunna välja nyttig, fräsch mat. Fortsätter att lägga bort telefonen och tar pauser i studerandet så mina ögon är ständigt pigga och glada nu. Har känt mig oförtjänt krasslig och frusen, men det går leva med. Februari har verkligen varit bra för mig.
 
 
» Veckans funderingar
 I veckan fick jag ett samtal jag blev så orimligt glad över. Jag blev tillfrågad om jag ville ställa ut några av mina bilder från landet. Jag vill inte avslöja för mycket förrän det närmar sig men miljön där de ska hänga är helt fantastisk och mina bilder får två hela egna veckor att synas. Jag blev så glad att jag började hoppa runt, dansa samt kastade mig på sängen och hyperventilerade några sekunder när vi lagt på. Ungefär då slog det mig hur kul jag tycker det är med bloggeriet, med instagrammandet och allt som hör till. Älskar att hålla på med detta. Jag hoppas verkligen att jag aldrig lägger av, att jag fortsätter att dokumentera en liten glimt av mitt liv på landet.

Om att sakna i förväg

 
 
Det är en märklig tid nu. Det känns som att jag borde och måste älska den. Men det gör jag inte. Jag förstår ju att min kropp mår bra av solljuset som tränger in i huden, att min kropp mår bra av mildare väder och mer utetid. Men alltid när våren ska knacka på dörren så gör det lite ont att säga hejdå till mörkret. Vintern på backen kan vara ljuvlig. Det känns som att den precis kom på besök här hos oss i Skråmträsk men jag saknar den redan., bitande kall och riktigt bökig, kan den stundtals vara. Med snöskottning, fönster som inte håller blåsten borta och  små saker inträffar hela tiden; vägen upp till oss drevar igen, Knut får tovor i pälsen av snön och vissa dagar känns det som att fingrarna ska spricka av köld ute i kallstallet. Men det är så svårt att säga hejdå till norrskenet, min kreativitet sprutar ur mig i mörkret, jag älskar att vara ute och springa under stjärnorna och många gånger skjuter jag upp en ridtur till kvällen bara för att det är så himla härligt att vara ute när alla andra har gått in för kvällen. Jag blir lite ledsen när jag tänker att på några veckor ska dubbeltäcket bli enkeltäcke, kakelugnen ska städas ur för säsongen och hästarnas gosiga, varma, täta vinterpäls ska falla av. Jag vet att våren är bra för mig, men vintern och mörkret hade gärna fått stanna lite, lite längre här hos mig.
 
Det känns märkligt men jag tror att jag måste muta mig själv för att gilla tiden vi har framför oss. Jag tänkte lära mig odla. Gå på loppis och handla köksgrejer av rostfritt stål och trä och skänka bort det sista av plast vi har hemma. Jag ska boa hemma, pyssla på och jaga det sista norrskenet för säsongen. Koncentrera mig på sista skoluppgiften och förlora mig i böckernas värld. Så kommer nog övergångstiden att kännas lättare. Det är något med ensamheten som mörkret ger mig som jag gillar. På våren tinar folk fram och jag undrar alltid vart de hållit hus en hel vinter. Hur de kan ha missat den underbara tid som varit. Kanske har de också behovet av tystnaden och mörkret som bäddar runt en som ett mjukt ludd. När jag tänker efter så blir det kanske inte så dumt med mars, takdropp, lite lättare kläder och ljusare aftnar. Bara jag får lära mig odla, gå på loppis och jaga en sista glimt av norrskenet så ska det nog ordna sig ändå.
 
Jag upplever att orden fortsätter att sitta fast i mig...
..Det kanske ordnar upp sig lagomt till ljusets återkomst det med.

Renovering 2017 - Plankgolv del 2

Det är måndag och februarisolen ler mot oss. Nio minusgrader ute så vi tar på både fodrade jackor, mössor, vantar och långkalsonger innan vi går över gården till Drömmen. Han ser fokuserad ut, jag vet att han andas och lever renovering nästan all sin fritid. Han den där killen som är stark som en oxe och lär sig nya saker i ett nafs, han jag är kär i.
Han är i stora salen som ska bli toalett, tvättstuga och kontor/bibliotek och plockar upp grova, rejäla golvplank. Jag vet inte hur många timmar han lagt ner här men jag tycker att det gått så fort, han är så flitig och målmedveten när han jobbar. Jag lämnar lite skrufs i timmerboa där vi sparat gamla grejer vi kanske vill plocka fram sen, som pinnstolar, kistor och gamla glasflaskor. Tar ett varv och kollar läget på ladugårdsvindan, hos hästarna och i bagarstugan med. Allt lugnt, som det ska vara.
Jag river bort alla tapeter jag kan nå i rummet Fredrik jobbar i. Jag pratar nonstop och förundras över hans tålamod med mig. Sedan följs vi in i köket där Han tejpat upp köksinredningen. Så lajvar vi lite matlagning och ja, jo vi kommer nog att trivas här. Jag låtsas stå framför diskhon där framför fönstret och kollar på utsikten, ja, jo även den kommer att duga mer än väl åt mig.
Så fortsätter han att bära tunga, tunga golvplank, stapla dem på varandra och märka upp dem. Jag tar alla kofötter jag kan hitta och river ner gamla skivor med tapet från köksväggarna.
Så som på "Äntligen Hemma"-vis har han fått upp alla planken och sedan ska de kånkas upp på övervåningen och spånet skottas ut. Heja oss!

Om diskmaskinsmanicker, råttbon och en nypa kärlek

Jag älskar livet på landet och livet i ett litet skruttigt gammalt hus. Nittionio procent av tiden. Resterande en procent smakade jag på ikväll när både diskmaskinen valde att få någon sorts tuppjuck och spotta vatten över hela köket (som Knut febrilt försökte stoppa med sina små, lurviga tassar) och ett råttbo uppdagade sig bakom ovan nämna manick. Ville 1. Lägga mig ner på golvet och. 2. Flytta in i Drömmen, helst igår, alternativ flytta hem till flickrummet eller hyreslägenhet med lyxig hyresvärd att ringa vid problem. Med allt bilstrul vi haft detta år så har vi kramat om varandra och sagt att "vi har i alla fall en diskmaskin som tutar och går, och det är ju guld värt". Nu ska vi gå två och ett halvt år tillbaka i tiden och handdiska. Tillbaka till att välja om en ska diska eller duscha på kvällen då vi bara har ungefär sju minuters varmvatten i vårt lille torp. Men samtidigt är jag så tacksam att jag har föräldrar och svärföräldrar som kommer och kliar sin hårbotten lika hårt som jag gör, vrider och vänder på slangar och filter och silar samt kommer med winerbröd till kaffet (förmodligen bättre än sån lyxig hyresvärd). Diskmaskinshaveri och råttbofynd kräver winerbröd på en måndag, så är det bara. Så är det bara så att krypa på alla fyra med bra belysning och slarvtrasor så himla jobbigt, för all lort i alla hörn och varenda vrå kommer liksom fram och spökar för mig.
 
.. och samtidigt är jag så glad och tacksam att vi har det där lyxiga varmvattnet. Att vi har möjlighet att faktiskt ha en diskmaskin och när jag sätter detta i perspektiv till omvärlden så är detta ingenting. Bara en materiall petitess i mitt liv, ingenting att grubbla över. Som min kloka syster sa "Det kanske är universums sätt att berätta för er hur bra ni egentligen har det", och det stämmer ju. Så länge vi har varandra så är söndriga bilar, upproriska diskmaskiner och några tusenlappar mindre på sparkontot ingenting.
 
Så tack gamla huset med råttbo, upprorisk diskmaskin och lortiga golv att du sätter saker och ting i perspektiv för mig. Så länge vi har varandra, Fredrik och jag, med en nypa föräldrar, svärföräldrar, syskon och syskonbarn, ja så länge är jag rikast av alla. 
 
 

Veckan som gått - vecka 7

Under 2017 kommer jag att summera mina veckor. En kort uppdatering om vad som skett under veckan som gått med lite ovisade bilder.
 
 
En magisk morgon på backen.
 
» Veckans renovering/Drömmenfundering
 
Fredrik har fortsatt med plankgolven. Min pappa var här en dag och provkörde spånsugen och en dag hjälptes svärfar och Fredrik åt att bära bort lite tunga grejer och jag har inte hjälpt till mycket alls förutom att fylla skräp på ett släp tills svetten rann i ryggen.
 
 
Fapriola får en morot av min systerdotters "Dino", haha!
 
» Veckans hästaktivitet
 
I veckan har det gått sådär med ridningen. Tycker allt funkat bäst från marken och därför har jag lekt mycket med Årvar istället för att rida. Tänker att man kanske behöver göra annat ibland för att inte bli less, även om man är häst. Mysigaste var när jag äntligen fick upp en hylla, fick in foderlådan och kände att det är ordning och reda hos oss ändå. Så skönt.
 
 
Knut. Mysigaste killen.
 
» Veckans tips
 
Ger er rakt upp och ner tre bloggar med fantastiska bilder.
Tänker att man kan behöva det om februari känns grått.
1. Superfint hus fotograferat av Carina Olander
2. Ett hjärtskärande inlägg om mat, träning, ångest och skev självbild
3. Matlagning ute i naturen, i all sin enkelhet
 
 
Min fantastiska lilla systerdotter.
 
» Livet i veckan
 
Jag började detta inlägg och tänkte att det nog var en ganska vanlig vecka i veckan egentligen. Sedan slog det mig, JAG HAR FÅTT EN SYSTERDOTTER (!!!<3<3), firat alla hjärtans dag, fått blombukett och haft tid att gå långa promenader över skaren och träffat näst intill samtliga medlemmar av båda mina familjer. Har tränat för att det är kul, varit med både ponny och Årvak. Fått mycket gjort på exjobbet och helgen, ja den har ni ju här ett inlägg ner. Samt det bästa av allt, fick en kommentar av Maria som tipsade om en app som höll koll på antal minuter en fipplar med telefonen. Blev så himla mörkrädd för mig själv! Så i veckan har jag dragit ner skärmtiden till mer än hälften och är så himla nöjd med det. Kanske därför veckan känts så ovanligt produktiv och samtidigt full av fritid?
 
» Veckans funderingar
 
I veckan har jag verkligen inte funderat mycket alls. Har nog mest hängt i nuet och härjat. Känns som att 2017 håller på att formas framför mig precis som jag vill ha året. Mindre skärmtid, mer promenader på skaren och produktiva arbetsdagar. Trivs.

Vinnande recept för bra helglunk;

Så blev det söndag och snart har ännu en helg fårr upplevas på vår backe. Jag har inte bloggat så flitigt i veckan så jag tänker att vi tar ett litet helgsvep;
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
» Vakna tidigare än skrutt på fredagsmorgon, inse att vi har noll mat i kyl och skafferi för att sedan faktiskt ha tid att baka halvnyttiga scones, tända ljus, dingla med benen från kökssoffan och läsa bok - Länge - innan promenaden går till bussen.
 
» Ta fredag från miljökontoret (där jag trivs så bra) och kånka hem tunga kånkenryggan med dator, vattentermos och spillans nya glasögon på ryggen, ha lyxig fredagsgourmetpåse i ena handen och påse från bokaffärn med anteckningsbok med akvarell av Josef Frank på omslaget. Sån ofantlig unn-lyx för en sån som jag, som skriver mest hela tiden. Varför det blev en unn-lyxpresent just denna dag var för att I torsdags stod jag inne på ett litet köpcentrum i stan och fällde en lyckotår då jag fick reda på att jag är klar med alla tentor och föreläsningar på universitet. Så jag funderade lite över natten och knatade iväg och handlade en unn-present till mig själv. En sån klapp på axeln som kan vara så himla viktig ibland.
 
» Smyga ut i hästhagen och andas långhårig kallblodspäls och mata med morötter.
 
» Inviga helgen med F genom att äta fantastisk middag; rövin, ankbröst och potatisbakelser med päronconjaksås från den där lyxiga påsen.
 
»  Ligga ute i hästarnas höbal och spana på stjärnhimlen
 
» Somna en liten sväng på soffan, inlindade i varandras armar och ben under stickefiltarna. Sådär som vi aldrig som tjugoåringar trodde att vi fem år senare skulle göra
 
» Vakna lite för tidigt och göra amerikanska pannkakor med fuskblåbär till frukost innan träning.
 
» Gå på marknad tillsammans med liten systerdotter som bonkar in sin stora heliumhäst i varenda förbipasserande person och är sådär lycklig som bara en fyråing på marknad kan vara.
 
» Hälsa på  "bonus-morfarfarfarsföräldrar" som helt enkelt adopterat mig som barnbarn (Trollfrejs förra ägare/Uppfödare Göran och Barbro), fika magiska vaniljbullar och få gå runt i gamla huset och kika på plankgolv, fönsterfoder och emaljhoar, så får jman varma kramar utimellan, så glad att jag får låna dem av deras riktiga barnbarn ibland.
 
» Bli bortbjuden på gomiddag och surra med svägerskorna en hel kväll.
 
» Vakna upp lycklig en söndag för det har förvandlats till ens stora favoritveckordag.
 
» Kika ut och se mängder av snö. Som det faktisk ska vara i februari.
 
»  Gå ut i stallet och släppa ut mina fyrbenta, sedan ta en biltur Amalias stall med en hel drös hästar, shettisar (den lilla svarta), clydesdales, adenners (den bruna rejäla) och Amalias fina kille Lill Alfred (brun med bläs) som är samma ras som Årvak. Trots att jag haft egen häst i snart tio år så är det så himla mysigt att få åka och pyssla på med någon annans hästar med. Fylla vatten, mocka och sopa stallgången, känns som bästa starten på dagen.
 
» Knåda deg och sätta på jäsning. Rulla till bollar, pensla med vatten och swisha in i ugnen. Gör detta med ett leende, en kurrande katt på kökssoffan och du har hittat bästa Ernst-feelingen.
 
» Städa skrubbar. Bästa märkliga intresset
 
» Pussa på kille som hänger ute i Drömmen och plockar planka efter planka.
 
» Spendera en hel afton i stallet med hästarna. Skura upp garderober med såpa och raspa små hovar.
 
Så nu pustar vi ut, pjuh, duschar av oss sågspån, mjöldamm och hästlukten. Kryper upp i soffan, ser film och stannar uppe länge bara för att vi kan.

Finaste hjärtepresenten

 
På alla hjärtans dag fick Fredrik och jag de allra finaste presenterna man kan tänka sig av mina föräldrar. I dessa kommer vi att dricka många liter kaffe och varm choklad. Jag tycker de är så fina, så fina, måste kanske ordna en söt liten hylla i köket att förvara dem på för de kan inte bara få bo i köksskåpen. 
 
Tusen tack mamma och pappa!
 

Renovering 2017 - Plankgolv





Så var vi lite smått igång med Drömmens insida. Det robusta plankgolvet nere ska flyttas upp till vardagsrummet. Anledningen är att vi ska in med sån lyxig golvvärme på nedervåningen och då fungerar inte dessa magiska plankgolv. Vi vill förstås använda dem ändå, så vi har då valt att lägga in de uppe där vi kommer att ha radiatorer. Sedan är det strålande att skotta bort allt gammalt spån och isolera om, på så vis är hela huset genomgånget så att ingen fukt eller tråkiga överraskningar döljer sig under golven.
 
Detta är ett bamsejobb. Fredrik är stark som en oxe så han klarar av att rubba på planken själv. Min pappa är smart, han kommer på fiffiga sätt att plocka upp plankorna utan att de skadas och har minst en manick för varje moment som ska göras. Hörde rykten om att svärfar kommer hit och hjälper till framöver, han är också, precis som sin son, stark som en oxe, så det blir alla tiders det. Medan jag tog dessa bilder i måndagskväll så packade jag en hel släp med sorterat skräp och sprang upp och ner för trappan i Drömmen tills svetten lackade i ryggen på mig. Så försökte jag envist att rubba på ett plank men mina minimuskler hade inte så mycket att säga till om. Någonting säger mig att min lott blir att skotta ut allt ljuvligt spån, då vet jag vad jag gör framöver.
 

Alla hjärtans dag - dagen livet log mot mig



Det är tidig morgon och hela världen ler mot mig. Himlen brinner och jag andas in hela februari i mina lungor. Milda, märkliga februari som är så ljum att det känns som härligaste aprildagen. Så fortskrider dagen med fika, plugg (mycket av den varan nu) och pauser där jag pysslar på hemma. Kommer på mig själv att le när jag går ut med soporna och riktigt mysa när jag plocka fram lyxigt älgkött från frysen till kvällens middag. Så tacksam över livet jag får leva här. Har verkligen hittat hem och trivs som en kurrande katt, vårt husbygge, ha hästarna runt knuten och få dela allt detta med min stora kärlek, för bra för att vara sant.
 
På lunchen tar jag med ponny på promenad, vi plumsar genom snö och trippar över isfläckar, flera gånger skrattar jag rakt ut åt hennes upptåg och måste stanna då och då för att försiktigt klappa på hennes lilla, söta mule. Berättar för henne att jag tycker om att just hon flyttade till oss på backen och sedan river vi av lite intervaller i Flodabacken. Solen skiner och vi båda är lite mysigt svettiga, sluter ögonen och känner hur solens strålar klappar mina vinterbleka kinder.
 
Sedan blir det afton, och in genom dörren kom min Fredrik med rosor och brödslöja. Blev så pirrigt glad, efter alla dessa år har han fortfarande såndär mitt-i-prick fingertoppskänsla. Jag skickade in honom för en lång dusch (tills varmvattnet är slut, dvs ungefär sju minuter) och sedan en tupplur, under tiden fixade jag lyxmiddagen som vi åt tillsammans. Sedan låg vi på mage i sängen och tittade ut över vintergatan, pekade på stjärntecken och diskuterade huruvida det skulle bli världsnyheter eller ej om ena stjärnan i ex. Orions bälte skulle slockna. Så pratade vi framtiden och kom fram till att trots att mycket fantastiskt har hänt oss redan nu så ligger det bästa framför våra fötter och liksom frestas. Oj vad jag ser fram emot framtiden med honom, min Fredrik.
 
Så fick jag en alldelens perfekt, ljuvlig liten systerdotter på självaste kärleksdagen, så himla glad för det!
Visa fler inlägg