För vi är med i Megafonen!

 
För någon ynka liten vecka sedan kom Magnus från Megafonen på besök hos oss. Fredrik hade bakat kladdkaka och jag han precis komma hem från kontoret, springa och ta in hästarna (det snöade blötsnö så förfärligt) och byta om innan han rullade upp för backen. Vi gick ett varv i huset, hoppade runt mellan golvåsarna och berättade stolt om våra projekt och drömmar. Sedan gick vi in och fikade och svarade på frågor, och resultatet har ni här, ja det går förstås bläddra i tidningen här också. Jag tycker att reportaget blev så fint, både sättet han skriver på men också bilderna, får nästan rysningar när jag kollar på dem, först och främst blir jag så himla glad att Fredrik ville vara med och sedan skrattar jag åt sättet vi synkar ihop; matchar kläder, sitter likadant och hur vi avslutar varandras meningar. Vi har verkligen vuxit ihop, min karl och jag.
 
Hur som helst, skynda er in och läs och kolla på mer fina bilder från vårt livsprojekt! Dessutom fick man se fantastiska bilder från en herrgård inne i stan, följer dem på Instagram (@Carltorp) och det reportaget är verkligen läsvärt!

Veckan som gått - vecka 16

Under 2017 kommer jag att summera mina veckor. En kort uppdatering om vad som skett under veckan som gått med lite ovisade bilder.
 
 
» Veckans renovering/Drömmenfundering
I veckan har jag städat bort all bråta under trossbotten (massor med metall, konserver, glasburkar/-flaskor och annat smått och gott såsom denna DDT här ovan) och Fredrik har rivit ut trossbotten i vårt blivande sovrum. Nu är alltså trossbotten på hela nedervåningen borta och härnest kommer att ta bort allt organiskt material (sågspån och liknande) och stenarna som känns ok att kånka runt på. Vi har sedan någon vecka tillbaka beställt nya golvåsar men inte fått besked om när de kommer. Ritning till rörmokaren är också inlämnas och just nu väntar vi mest på en massa, spännande besked kring huset och gården. Vi har också rensat ut grovsopor ut förråden, det var verkligen välbehövligt och vi börjar nu ha en bild av hur vi vill ha det i våra ekonomibygnader framöver.
 
 
» Veckans hästaktivitet
Har varit så mycket med hästarna i veckan, så efterlängtat! Bäst var helt klart att rida ut i skogen på Årvak och ha Fapri med som handhäst. Vi travade och galopperade nästan hela skogsbilvägen och Fapri tog täten flera gånger och jag skrattade utöver mig i sadeln. Ibland fick jag säga ifrån på skarpen till henne, speciellt när hon envisades att slå bakut mot mina fötter flera gånger, aja baja ponnyskrutt!
 
 
» Veckans tips
1. Mady by Mary gör magisk, vegetarisk tacos, måste prova!
2. Lillafrun gör vaniljbullar & rawfoodkaka jag vill prova!
3. Therese & Marcus tipsar om charmigt hus
 
 
» Livet i veckan
I veckan har jag haft det så ljuvligt. Jag har fortsatt varit på min drömmiga praktik och ägnat kvällarna åt exjobbsskrivande, mys med hästarna, ridturer, pyssel på gården och mycket mer. Har träffat både mina föräldrar, svärföräldrarna och haft vänner här på middag. Ett topperecept på en fin vecka med andra ord. Hade en sån sjukt härlig helg också, bara att njuta så länge det varar.
 
 
» Veckans funderingar
I veckan har jag tänkt så att hjärnan kokat. Ni vet sånna beslut som får hjärtat att dunka och handflatorna att bli fuktiga, de är så läskiga men genererar ofta i något mycket fint.

Dagens kläder

Till vardags på skola/praktikplats så är det ofta kostymbyxor, tighta jeans, blusar och lite mer dressat som gäller. Hemma på backen är det lite tvärtemot, jeansen köpte jag för nittionio kronor på Gina Tricots REA för sju (!) år sedan, mjukaste tröjan från någon loppisrunda och träskorna är ett Traderafynd. Ikväll hade vi gäster men jag tänker att det inte behöver vara svårare än såhär ändå. Mjukt, skönt, slappt men ändå fint, det trivs jag bäst i här hemma.
 
Hoppas att ni har haft en fantastisk början av helgen. 
 

Lantliv en vanlig torsdag mitt i livet

Jag sitter på kontoret hela dagen med glasögon på nästippen och skriver frenetiskt på tangentbordet medan snön faller utanför fönstret. När jag slutar skiner solen och jag går med raska steg över parkeringen. Har ungefär en halvtimma hem och när bilens motorljud stängs av blir det helt tyst. Sådär tyst som det bara blir på vår backe. Fredrik jobbar eftermiddag i veckan vilket innebär att vi inte ses alls, helt olika dygnsrytm. Knut ligger på trasmattan i köket och gäspar gång på gång, han får mat i den lilla matskålen med rosa rosor på och ställer sig på baktassarna för att försöka tigga till sig ett ägg medan jag gör plättsmet. Jag vispar smeten med elvispen jag fått "ärva" av min äldsta storasyster, vår förra brann upp och det sista jag vill lägga pengar på nu är en elvisp. Har lätt för att drömma mig bort och kommer på mig själv att sväva iväg till den där jäkla hönsdrömmen som aldrig verkar bli sann. Tänka sig, egna hemvärpta ägg med så gul gula att smeten kunnat innehålla saffran. Sedan steker jag plättarna och bokar tåg- samt hotellbiljetter med bankade hjärta och svettiga handflator under tiden. Äter plättarna med grädde och jordgrubbssylt och mår så illa efteråt. Sedan går jag ut, ut till några gråa plusgrader och en ledig kväll utan måsten. Börjar att mocka hästarnas boxar till musiken som skvalar ut radion och jobbar metiodiskt, som alltid; bajset i skottkärran, kisset med, sopa på kissfläcken och sopa upp det i spaden, dra ihop spånet till en hög i mitten av boxen och fånga upp små runda bollar som lyckats undkomma grepen tidigare. Det går fort, jag är van och mockar utan att reflektera över vad jag gör. Sedan kör jag bort skottkärran med skit till gödselstacken, över gräsmattan som är gråbrun och över isfläckar och vattenpölar. Tar in hästarna, Årvak tar jag i grimskaft och Fapri springer lös bredvid.
 
Bostar bort mängder med fuxfärgat hår från Fapris lilla kropp, kammar manen som alltid har flera små spånrester från nattens skönhetssömn och släpper henne sedan lös på gården. Hon springer runt och sparkar bakut, galopperar runt i cirklar och försöker hitta gräs. Jag skrattar som vanligt högt, vi har så kul. Hämtar kameran och filmar hennes upptåg, springer med henne på åkern och ger henne små bitar av morot utimellan. Hon har roligt, det syns. Sätter mig på farstutrappan och instagrammar medan hon inspekterar buskar och gräs på backen. Ännu har inget börjat växa men hon gräver gärna med lilla hoven för att försäkra sig om att det inte råder sommarbetesförhållanden under det gråbruna gräset. När hon är less, efter trekvarts busande, så går hon helt sonika in i stallet. Jag öppnar boxdörren och hon går in, helt okomlicerad. Tar fram Årvak som lerbadat under dagen och pratar med Fredrik i telefonen under tiden. Vi pratar om framtiden, alla spännande saker vi har framför oss och hur fina hästar jag har, vad vi ska äta i helgen och hur han haft det under dagen, blir glad av att höra hans röst.
 
Hoppar upp barbacka på Årvak från en gammal stol och skrittar över åkrarna mot storvägen, tyckte mig se några renar när jag busade med Fapri och mycket riktigt, en liten flock står och betar på andra sidan vägen. Vänder hemåt och tänker att vi ska träna på övergångar men hans 550 kg känns som TNT under mig. När vi kommit till våra egna marker glider jag av hans breda rygg och knäpper loss tyglarna, genast flyger han fram över åkern med svansen som ett flaggspel bakom sig i full galopp. Jag är inte så komplicerad i min hästhållning, märker jag att någon av mina hästar verligen vill göra något så ordnar jag det, idag ville Årvak springa. Han slår bakut så det sjunger om honom, travar ett varv runt gården med krökt nacke trots att stalldörren står öppen och möter mig sedan i skritt över gårdsplanen. Vi går in tillsammans och de får sin kvällsmat i varsin krubba. Mineraler och B-vitamin. Släcker lampan och säger "Godnatt hästarna, älskar er, ses imorgon", som alltid och går in. Klockan är tio och mörkret kryper på. Jag är frusen men glad, hämar filtar och pratar med kompisar via messenger och smsar min syster om livet. Googlar resor till Island och tänker att den här kommande helgen kommer att bli precis i min smak. Jag är så nöjd med min vardag just nu.

Kan en tvinga fram vårkänslor?

Ute är det grått. Snön smälter bort och förändrar jordklotets albedo, innuti mig finns inga vårkänslor ännu, bara hopp om att få se lite färger snart. April är för mig en besvärlig tid, mina ögon behöver fina saker att vila på och ute är allt bara grått, brunt och femtio nyanser av något oidentifierbart. Jag mår bra av att få frisk luft långt ner i lungorna men känner ännu inget behov av att smita till skogen om kvällarna eller sitta på jordkällaren och se solen gå ner i en rosa cirkussolnedgång. Ännu vilar alla vårkänslor inom mig och till och med katten stannar hellre inne på sofflocket än att springa ut, jaga möss och rulla sig på den framtinande uppfartsvägen. Jag har inte börjat längta efter klorofyllig mat såsom sparris, majskolvar och grillad paprika, ännu känns den rustika älgsteken och kantarellsåsen till som bästa idén när helgen kommer tågandes. Jag tror att hästarna tjuvhåller lite på sista vinterpälsen ifall-att de skulle bli överrumpade med snöoväder den tjugofemte april precis som i fjol.
 
Det är ingenting att må dåligt över, att vårkänslorna inte hittat fram ännu. Lunket går framåt ändå. Dagarna går, saker blir gjorda och livet är fint. Men jag skulle så gärna bara vilja komma ihåg hur en solvarm skog känns, hur the golden hour kan fängsla mig och hur det pirrar i maggropen när jag hör storspovens läte första gången på året. Det känns som att jag har glömt bort hur våren ska vara. 
 
Funderar om man kan tvinga på sig våren. Påskliljorna jag fick av grannflickan skvallrar lite om den färgsprakande årstiden som stundar. Kanske en solgul tröja eller årets första glass i någon vindstilla lä-vägg skulle göra susen. Kanske behöver jag bara tvätta bort alla vinterkläder och ställa bort alla fodrade skor för att locka fram känslan. Det känns lite som att jag gör som hästarna, garderar mig med dunjacka och ullsulor i skorna ännu, för att inte bli besviken om snöstormen kommer den tjugofemte i år igen.
 
I söndags skulle jag egentigen hissat upp bilen och skruvat lös bultarna på däcken för att byta ut dubbarna mot de somriga varianterna med tjusiga fälgar. Men vi lät dem sitta kvar. Åtminstånde en vecka till, kanske blir två. Hujeda mig vad märkligt det är, när hjärnan vill ha vår men kroppen skriker efter ännu en kopp varm choklad, en lite varmare tröja och dubbla filtar i soffan.

Veckan som gått - vecka 15

Under 2017 kommer jag att summera mina veckor. En kort uppdatering om vad som skett under veckan som gått med lite ovisade bilder.
 
 
» Veckans renovering/Drömmenfundering
I veckan har drömmen vilat. Vi har poserat med stora leenden i huset för en tidnings räkning men inte så mycket mer än så. Fullt fokus på påskfirande och familjehäng.
 
 
» Veckans hästaktivitet
Att kunna rida ut med mitt lyckopiller Amalia och hennes häst Alfred, vi har så himla kul ihop och våra hästar verkar gilla sällskapet av varandra. Sån tur jag har som har en tjej som henne i min by som dessutom älskar hästar lika mycket som jag!
 
 
» Veckans tips
1. En av mina favoritinstagrammare, Nina, har börjat blogga, läs här!
2. Mitt sug efter egna höns blev inte mindre av Claras inlägg.
3. Alltid så tänkvärt från Sofia.
 
 
 
» Livet i veckan
Fullt ös medvetslös ännu en vecka. I måndags var det fotografering för en tidning (hojtar när den kommer), i tisdags åt vi pizza och målade i min äldsta systers nya lägenhet. I onsdags var vi i ladugården hela kvällen och i torsdags åkte F till fjällen medan jag red med Amalia, köpte hem skräpmat, bjöd byns alla påskkärringar på godis och såg film tills jag somnade i soffan (fem minuter in i Notting hill). Sedan blev det påsk med fredag-lördag utanför Burträsk hos mamma och pappa med mina systrar, systerdöttrar, svåger, faster med man och katterna förstås. Somnade i sked med Knuts mamma efter gudomlig påskmiddag och några rövinsglas. Så har jag ringt och sagt upp mig från min fasta tjänst på snickeriet för att jobba som utvecklingsingenjör (till att börja med tre månader) vilket känns så himla stort, spännande och pirrigt. Så stolt över mig själv. Kommande veckan ska jag lära mig att säga nej, nej, nej till alla aktiviteter och ja, ja, ja till lantliv. Och exjobb som måste bli klart snart.
 
 
» Veckans funderingar
Har tänkt massor på min blogg och instagram och börjat planera utvecklingen framöver. Det gäller bara att våga. Inte låta jante sätta käppar i hjulen för en. Det är ju så himla kul med text och bild. Lovar er lite mer inlägg från landet kommande tiden i alla fall, vi börjar så!
 

Senaste tiden på backen & sötchock

Dagarna på backen går så himla fort. Vi är inne i mitten av april och vintern dröjer sig kvar med minusgrader och små snöflingor som singlar ner från himlen då och då. Vi tar en titt på vad som hänt senaste tiden;

Våren kom på ett litet besök och det var några ljuvliga dagar med plusgrader, lite solglimtar och härliga kvällar i huset och på backen. Nu är minusgraderna och snö singler ner från himlen då och då. Knut tar det hela med ro, lite minusgrader hit eller dit gör ingenting med hans långa päls.
Jag försöker att baka vårt bröd hemma. Det är mysigt och fantastiskt gott att stoppa i micron eller rosta i ugnen, lite tidskrävande men det får det vara tänker jag. Vi har bestämt vad som blir årets stora projekt på gården, men som mindre projekt skulle jag vilja fixa till "uppfarten" till ladugårdens övervåning. Nytt staket och ny "brygga". Så fint det skulle bli. Så småningom ska vi byta ut dörrarna till ladugården med, mörkgrå eller grågröna tror jag de ska få bli.
Hästarna mår bra. Årvar och jag har haft några duster på senaste när han inte lyssnat på mig, men jag tror att vi är på g ur den perioden. Fapriola börjar bli grå på lilla mulen men är ungefär hur pigg som helst ändå. Så glad för denna ponny.
I veckan har vi varit ladugårdsvakt åt Fredriks föräldrars djur. Ett gång stutar som jag gärna står och kliar på.
.. och en handfull får av rasen oxford down. Det är så mysigt att åka traktor, mata djuren, klia håriga hakor, skotta hö och skit och umgås tillsammans i varseljacka, flanellskjorta och gummistövlar.
Vi bor bara ett stenkast från svärfar och svärmor, lyxigt att ha nära till djurmys och fika.
Så igår morse när Fredrik skulle mata alla ullrumpor så möttes han av två helt färska, nyfödda lamm. Påsken kunde verkligen inte ha börjat bättre.
Sötschock så det sjunger om det!

Veckan som gått - vecka 13 & 14

Under 2017 kommer jag att summera mina veckor. En kort uppdatering om vad som skett under veckan som gått med lite ovisade bilder.
 
 
» Veckans renovering/Drömmenfundering
Dessa två veckor som hunnit rusa förbi har vi brutit upp trossbotten i två rum (köket och "salen" som kommer att delas till tre rum), jag har börjat rensa bort konserver, glasflaskor och annat skrot som låg under trossbotten. Fredrik har eldat upp höget med träbråte som inte gick att återanvända, det gäller att passa på innan det blir torrt ute. Vi har rivit mer tretex och Fredriks pappa har varit hos os en del och kört bort gammal tretex/tapet med traktorn och tagit hand om allt spån vi skottat i stora byggsäckar. Tycker ändå att vi har hyfsad ordning i kaoset. Extra kul var när grannarna med barn kom på besök i helgen, alltid lika mysigt när folk kommer till oss och vill kika på vårt projekt. Vi har lämnat ritningen på huset till rörmokaren som ska göra jordvärme/golvvärme och fått lite sånna saker gjort. Skönt att beta av.
 
 
» Veckans hästaktivitet
Bästa var körturen på närmare en mil när Fredrik följde med. Händer inte varje dag (vecka, månad, år, haha!). Årvak skötte sig över förväntan då vi pumpade rockarden med kompressor på svärföräldrarnas gård.
 
 
» Veckans tips
2. Jag identifierar mig alltid väldigt mycket med underbara Lisa Lemke, läs hennes blogg vettja!
3. En mysig tjej som bland annat bloggar om deras husbygge, in och kommentera så kanske hon uppdaterar lite oftare :-)
 
 
» Livet i veckan
Mina två senaste veckorna har varit så himla drömmiga. Jag har varit på drömpraktiken och fått syssla med drömjobbet. Har prioriterart hemmet, hästarna och allt som är "på riktigt" och inte hunnit med Instagram/blogg/fotografering. Det ska nog lugna ner sig när jag kommer in i mitt nya liv. Det är hektiskt för vi har bokat upp många vardagskvällar med både det ena och det andra. Men det känns okay ändå, mer än okay. Är mest som en kurrande katt nu för tiden, så belåten och tillfreds. Det enda som ligger över mig nu är bokföringen och momsdeklarationen, men det ska nog gå fint det med. 
 
 
» Veckans funderingar
Av de senaste 2v gick 1,5 åt till att komma in i praktiken och allt vad det innebär. Efter i fredags med terrorattacken känns livet skört och jag vill helst stänga in alla jag tycker om på vår backe och baka kakor till allihopa.
Visa fler inlägg